Två helt olika saker som ändå ligger väldigt nära varandra. I alla fall i känslans värld.
I kväll har jag och mannen varit och rensat mitt skrivbord på min arbetsplats. Plockat bort det som var mitt och gett plats för någon annan. Självklart precis så som det måste vara då jag är sjukskriven och i dagsläget inte alls är i fas för att ens arbetspröva. Hur gärna jag än vill..
Men det känns så otroligt sorgligt och jag har gråtit krokodiltårar. För det här är inget jag valt själv utan tvärtom något som jag slagits och kämpat för att klara av. Trots allt. Trots all värk och smärta. Men nu har jag kapitulerat inför faktum. Att det inte går. Just nu i alla fall.
Fast känslan ligger mer i närheten av att ge upp och den känslan är bara en oändligt tung klump i magen.
Tack och lov för att jag har massa kärlek i mitt liv och att jag kan se det vackra och betydelsefulla i det lilla. Men just nu.. Just nu är det bara tungt. Imorgon är en annan dag, men i afton sörjer jag och det är helt okej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Stort Tack för att Du tog dig tid och lämna mig en respons.