Hoppas du ska finna ett och annat guldkorn här. För mig handlar denna sida om att göra ett nedslag och sätta på pränt det som är viktigt för stunden - eller evigheten, trots att livet rusar på runtom.
Jag är en genuint tacksam människa som väljer att njuta av det lilla i det stora, så mina lyckopiller kan verkligen variera. Tillvaron är inte alltid enkel, men som en klok person sa till mig: "I alla stora mästerverk är det skuggorna som ger dagrarna dess glans"

Vänligen
/Cia

tisdag 12 november 2013

Återhämtning

Det blev inget rehabbad för min del idag. I alla fall inte den som innefattar sjukgymnastik bland en massa andra goa människor. Kroppen skrek stopp och jag lyssnade. Ganska fantastiskt faktiskt :-)
Så nu ligger jag här i mitt eget badkar, bland bubblor i lagom varmt vatten. Det är väl på sätt och vis ett rehabbad av annat slag.

De talade så intressant på Efter 10 med Malou idag om hjärnstress, men jag får nog kolla upp det en annan dag då min egen hjärna inte mäktade med alla intryck. Man kan säga att hela jag är en empirisk studie i detta och bisarrt nog så känner jag mig ibland tudelad.

Ena delen av mig blir bara ledsen och frustrerad att jag "fortfarande" har sådana begränsningar, allra helst nu när jag dippade en rejäl vända och fick känna på ordentligt att jag inte alls är "frisk". Andra delen av mig finner det ganska fascinerande hur det här med hjärnan fungerar och hur allt hänger ihop. Att den helt enkelt stänger ner när det blir system overload. Måhända det är den vetgiriga läraren i mig som tar plats och ser det hela som en intressant, men bitvis smärtsam, empirisk studie.

Och när jag skriver fortfarande... ja, då skymtar verkligen den där otåligheten fram hos mig som skriker att JAG VILL FUNKA SOM VANLIGT NU OCH BESTÄMMA SJÄLV!!! Vara sådär stresstålig, multitaskande och den som bara har koll på läget.

Fast sedan talar jag mig själv tillrätta och  försöker tänka lugnt, klokt och förståndigt. Ser på mig själv med lite varsamhet och ömhet. ;-) Dessutom har jag faktiskt provat något helt nytt under den senaste veckan. Jag har låtit en rejäl bonnaförkylning läka ut på egen hand. Bara låtit den ta sin tid då jag faktiskt är sjukskriven ändå. Det var nog första gången någonsin! Jag menar, man har ju jobbat och kämpat på ändå och gått till doktorn och fått medicin så man blir "fixad" så snabbt som möjligt. 

Det är ju inte klokt egentligen.. att samhället är funtat på det viset att man inte kan känna att man i lugn och ro kan vara hemma och vara sjuk tills man blir frisk? Eller lurar jag mig nu? Är det bara mig det har varit fel på som gått till jobbet oavsett, om det nu inte gällt magsjuka? Jag tror inte det. De allra flesta kämpar nog in i det längsta och är både plikttrogna och känner ansvar, men jag har nog varit extrem har jag nu insett, jag med mina skruvade smärtreferenser. 

ALLT måste gå fort och vara effektivt. Man är så inkörd i det beteendet att det verkligen är en kamp att göra tvärtom. Att gå emot strömmen. Det är en ständig process av lärande, i alla fall för mig.
Men jag VILL lära mig. 
DET kan jag i alla fall bestämma! :-)

Blöta kramar Cia

lördag 9 november 2013

Gafflad gris - långkok i all enkelhet.

Det är intressant det där med hur man fungerar som människa. Man har sina frestelser, fallgropar, eller akilleshälar, som gör att man blir ouppmärksam och liksom ångar på av gammal vana. För att det tjusar, är roligt, eller att man av någon annan anledning låter sig slukas eller mister kontrollen. Helt plötsligt har man inte styrfart och bollen är satt i rullning i en väldig fart. Då gäller det att lägga i handbromsen genast.

Bollen slutar inte rulla, men man kanske hejdar dess hastighet och på så sätt till slut får kontroll på situationen. En lagom rörelse framåt är ju sunt, men det kan lätt gå överstyr. Det här gäller ju alla områden och situationer där man på något sätt förlorar sin klarsynthet över vad som är lagom, sunt, klokt och balanserat. Det man vet är bäst när det kommer till en själv, sin kropp & knopp, för sin familj, äktenskap, arbete, relationer mm. När prioriteringarna blir fel.

Men DET var ju inte det som detta inlägget skulle handla om. Eller jo... kanske själva orsaken till det.

Min boll var satt i okontrollerad rullning. Jag har slagit i handbromsen. Nu har farten stabiliserats något och jag vill vara lite i smårullning på söndag då vi ska vara 15 personer på middag här. Och eftersom den middagen är något jag hemskt gärna vill få ihop så har menyn fått anpassats efter att inget kan hackas eller skäras. Dvs mat som inte kräver krafttag i nyporna. Dessutom behöver det gå att förbereda och göras i etapper för att kropp & knopp ska funka. Sedan krävs viss arbetsfördelning, och det tror jag jag har fått koll på och delegerat :)

Jag hade tänkt mig en höstig gryta med köttbitar, rotfrukter mm, men det gick ju fetbort nu då, så jag har helt enkelt testat ett långkok med lergryta i ugn. En sk pulled pork, eller om man vill, dragen gris, eller varför inte gafflad gris?

Maken och jag har just provsmakat den första laddningen och det blev ju GALET gott, tyckte i vart fall våra smaklökar. Och eftersom jag har svårt att hålla mig till ett recept så är det bäst jag skriver ner det här så jag kommer ihåg. För detta kommer göras fler gånger och kryddningen blev kanon, tycker mina smaklökar. Men smaken är ju som baken - delad.

Lägg lergrytan i blöt minst en halvtimme och förbered "marinaden" under tiden. Jag körde alla ingredienser i en mixer. Ugnen ska vara kall när du sätter in hela härligheten, så bry dig inte om den. När lergrytan är genomvattnad lägger du köttbiten i och helt sonika häller över marinaden och vältra runt köttbiten lite. På med locket och skjuts in i den kalla ugnen, som du nu sätter på 125 grader. Sedan får den stå där och bereda sig i eget gemak mellan 4-6 timmar. Min tog 5 timmar ganska exakt. Mot slutet plockade jag ut grytan lite då och då och kollade om det var lätt att dra isär köttet med två gafflar.

När det var klart så plockade jag ut grytan och tog av locket och lät allt svalna lite. Sedan tog jag upp köttet och gafflade isär det. Såsen som blev kvar i lergrytan hällde jag över i en annan gryta och smakade av. Lite mer salt behövdes, och sedan åkte alla köttrevor ner i såsen. Där får de nu ligga och gotta sig. Men vi var ju tvungna att provsmaka.... och det blev GOTT! En liten slev och så en klick creme fraiche var toppen till.

1,5 kg picnicbog

I burk tacosås medium
2 gula lökar
4 vitlöksklyftor
½ dl olivolja
½ dl chilisås
1 tsk worchestersauce
1 msk oregano
1-2 tsk chipotlesauce
2 msk spiskummin
½ msk cayennepulver
1 msk paprikapulver
2 msk balsamvinäger
1 msk liquid smoke
2 msk råsocker
1½ tsk salt 

That's it!

Hoppas du har nytta av mitt recept och kanske även funderingarna på om det är någon boll du måste hejda framfarten på. För glöm aldrig det.. För varje JA finns ett NEJ. Balans och dosering. Prioritera rätt. Det är lätt att det blir galet av bara farten, eller gammal vana..

KRAM