Självförsörjande på tomater.

Går det egentligen? 

Jo, det borde det. 

Är så innerligt förtretad på att köpa tomater i affären. Smakar inte till närmelsevis lika gott som dem man odlar själv. Och vi är verkligen storkonsumenter av denna ljuvliga gröda. 

Men odla egna då, tänker du. 

Ja, men det är ju det jag gör!!! De är bara inte mogna än. Skulle kommit igång betydligt tidigare, helt enkelt. Men å andra sidan är det betydligt bättre i år än förra året. Nu har jag i allafall fullt med tomatplantor där ute i växthuset. De är på gång! 

Dessutom så har jag ett färdigt växthus att starta säsongen i betydligt tidigare nästa år. 👏🏼👍🏼🙏🏼

Nu har jag i alla fall 37 ståtliga plantor på gång, och förhoppningsvis får jag en god skörd, så småningom. Jag hoppas kunna frossa i färska, men också konservera cocktailtomater i olja och kryddor i ugnen. Det har jag prövat och det var himmelskt. Laddningar med god tomatsås hoppas jag också kunna fylla frysen med. Vi får se hur långt det räcker. 

Till nästa säsong hoppas jag kunna testa tomatsorter med lång hållbarhet. Så länge får jag nöja mig med dessa:

🍅 Sweet Olive, körsbärstomat

🍅 Gold Nugget, busktomat

🍅 Indigo Blue Berries, körsbärstomat

🍅 Romello, plommontomat 

🍅 L. Esculentum Pineapple, bifftomat

🍅 L. Esculentum, gul bifftomat

🍅 Hundreds and Thousands, ampeltomat

🍅 Paul Robesson, mörk mediumstor tomat

🍅 Oxhjärta, mörkt rosa plommon/bifftomat

🍅 Bärnstenstomat

🍅 Pomodoro Principe Borghese, röd liten tomat som ska vara bra att torka

🍅 San Marzano 

Ska bli ytterst spännande att se vilken som blir favoriten 😊👍🏼

Roligt är det i alla fall. Och trivsligt ☺️

Bild lånad från http://www.allers.se/antligen-svenska-tomater/

Äntligen igång!

Vilken lycka! Idag är det första dagen på mycket länge sedan jag förfogade över min tid. Det har ösregnat och varit trist uteväder, men idag ville jag ut! Oavsett! 

Efter en checkrunda i trädgården för att se om något är på gång så noterar jag att gräslöken börjar titta upp, bärbuskarna knoppas och det har tinat en decimeter ner i jorden. Därunder stenhårt! 

I växthuset däremot, där råder ingen tjäle. Däremot oreda... Därför att man inte orkade helt och hållet i höstas utan bara plockade in prylarna under tak. När det blir sådär överväldigande, att jag inte riktigt vet var jag ska börja, så blir jag lätt handlingsförlamad. Det liksom spretar. Åt alla håll. För mycket intryck. 

Då är det ju bra att bara sätta sig ner och landa en stund. Njuta lite av den rostiga skylten som strategiskt placerats i växthuset. Släppa faktum att jag blir lite irriterad över oförmågan att sortera i tanken... 

Men nu var det ju faktiskt det som jag lyckades med efter en stund. Jag fick en del gjort och jag känner mig ytterst nöjd. 

Regnet stod som spö i backen, men jag njöt av att vara torrskodd inne i växthuset. Ena långbädden är nu genomgrävd och några krukade perenner blev nergrävda efter att tyvärr stått ovan jord sedan i höstas. Dessutom har jag testat att så spenat därinne. Spännande! 

Det finns så oändligt mycket som är ogjort, men jag njuter oerhört av det som blivit gjort. Ett bra val!