Men det blev ingenting med det. En påtvingad vila som jag inte ville ha. Jag var ju i ett flow nu och såg framför mig hur somligt bara skulle vara redo att njuta av till våren.
Frustrationen och stressen infinner sig. En kasse med blomsterlök, vitlök, plantor som ligger ovan jord mm. De vill jag inte ska förgås!
Men så får man tagga ner. Klura på lärdomen av att bli överrumplad och inte alls ha koll på läget, utan bara gilla läget.
Tända ljusen, kura skymning, och inse att... det var rätt bra med en påtvingad vila. A blessing in disguise.
Tid att vila, komma i fatt, läka ihop ytterligare. Vilan som är livsnödvändig att vårda, men man ibland behöver lite hjälp på traven för att inse. 😬❄️
Oh well. Det blir som det blir.
Nu läggs det upp på jassåhyllan tills jag kan göra något åt det, 
