Hoppas du ska finna ett och annat guldkorn här. För mig handlar denna sida om att göra ett nedslag och sätta på pränt det som är viktigt för stunden - eller evigheten, trots att livet rusar på runtom.
Jag är en genuint tacksam människa som väljer att njuta av det lilla i det stora, så mina lyckopiller kan verkligen variera. Tillvaron är inte alltid enkel, men som en klok person sa till mig: "I alla stora mästerverk är det skuggorna som ger dagrarna dess glans"

Vänligen
/Cia

måndag 8 december 2014

När tanken inte får rum

Det finns perioder som innebär att man i princip håller andan och kämpar för att hålla sig precis ovanför vattenytan. En sådan livssituation som är resultatet av en blandning av sådant man satt sig i själv och livet som händer. Ett tillstånd som man ibland hamnar i, men absolut inte kan stanna i.

Där har jag varit ett tag. Ett alldeles för långt tag. Det är inte hälsosamt på något vis. Hela min varelse talar om det för mig på alla möjliga sätt. Rent fysiskt på en rad olika vis (som bara är ledsamt att prata och skriva om) men också i avsaknaden av det som jag känner att jag vill ska kunna ta form och plats hos mig. Den kreativa och skapande förmågan stryker på foten. Det gäller allt ifrån matlagning till målning, samt tankar och reflektioner om tillvaron som ibland brukar ge sig uttryck här.

När tanken och den djupa reflektionen inte får rum...

Jag får ständigt påminna mig om att andas. Bara en sådan sak.

Idag är sista dagen som måste erövras och klaras av. Jag har två viktiga uppgifter på agendan som jag ber om nåd över att klara av. Sedan ska jag skala av, strippa ner, hämta fokus, andas, plocka mossa och småpyssla i sällskapet av en ljudbok. Och jag ska måla. Nu kan allt det där låta som idel mysig och okomplicerad förströelse för någon, men det är hårt arbete att få till. Att ligga ner och vila när man är som en spännfjäder är en sann konst. Att ha ro att tänka en tanke klart utan att sjuttioelva andra saker kidnappar tanken, en ytterst svår uppgift.

Små varningsklockor som alla pekar på samma sak. Stopp! Halt! Enough!

Att vara närvarande när man har en annan person framför sig, eller står i en uppgift är ingenting emot konsten att bara vara närvarande i sig själv, och för sig själv. Tid för eftertanke och reflektion. Tid att lyssna in vad Gud vill visa mig. Tid för att låta den inre källan fyllas på och återställa balansen i tillvaron. Då kommer även kroppen må bättre.

Så.. idag också.  Men imorgon är en annan dag.


Ändå tacksam för medvetenheten jag idag nu äger. Det man inte erkänner för sig själv, kan man heller inte förändra. Nu så.... andas medvetet och förberedelser inför viktigt möte om ett par timmar. Tack Gode Gud för nåden och din konstanta närvaro i mitt liv.

Ha en go dag du som läser detta. Var rädd om dig och värna din tid för tanken, återhämtning och reflektion <3

torsdag 6 november 2014

Tja, inte var det detta jag väntade mig av dagen...

Idag är en av de där dagarna när det bara trillat på saker av rysligt udda mått och man plötsligen inser att man inte ätit någon middag. Jag har ju i alla fall mat. Det finns så vansinnigt många som inte ens har det inom räckhåll. Jag är ju bara lättdistraherad och ockuperad. Dags att steka mig ett ägg och fortsätta tacka Gud för maten. Ännu ett lyckopiller att bli påmind om!

Blev idag än en gång varse att det finns dumhet/elakhet man bevisligen aldrig kan förstå vidden, bredden och djupet av riktig. Man överraskas hela tiden. Det finns alltid en extra dimension. Därför är det nog extra viktigt att fylla på med kärlek, uppmuntran och omtanke där det bara går. Samla lyckopiller och fylla sin vågskål till bredden. Tända ljus - bokstavligen och bildligen - för att mörkret ska ge vika. Tror vi måste hjälpas åt med det över allt. Jag försöker skotta där jag står. Lätt att bli alldeles handlingsförlamad och sätta sitt ljus under skäppan när elände drar fram i skepnad av både det ena och det andra.

Så till något helt annat:
Man kan lyssna på "Marika i P4" imorgon mellan 14-14.30 om man vill lyssna på mig och min vän Therese som ska intervjuas i egenskap av bonussystrar. De hittade oss via en hashtagg från en utav mina instagrambilder där jag nämnt henne som #bonussyster. Temat för dagen ska tydligen vara "Syskon" och då tänkte de lite utanför lådan om att det är ju inte alla syskon som har blodsband, och så fann de oss. Helt klart udda, men jättekul :) Vi och bröderna Herrey ska medverka. Milda makaroner. Hahaha :) Ja vi får väl se hur det går. Det är inte så att vi har helt klart för oss vad vi gett oss in på, men det är väl likadant med mannekängandet på Bröllopsmässan nu på Söndag.

Jag skrattade högt och hjärtligt för några veckor sedan när jag blev uppringd och fick frågan om jag kunde gå mannekäng vid detta tillfället för en butik vid namn Keruben. Kläder från Jeanne-Darc-Living. Det var typ 20 år och förmodligen lika många kilo sedan jag mannekängade sist. Men men. Butiksägarinnan vet ju precis vem jag är och hur jag ser ut så jag bestämde mig för att tacka JA. Bestämde mig för att det är ju hennes problem att jag numera visst har en timglasformad figur - men med mera sand i än förr. Rätt tänkt va? Det är ju en konst att våga tacka ja till det man tycker är kul, men lägga det på en nivå där det inte blir ytterligare en stressfaktor, utan något som ger lite energi. Åtminstone inte kostar mer än vad det smakar.

Sedan blev det ju extra-de-lux-kul när hon hade behov av ena dottern Alexandra (den som inte är höggravid ;) och idag uppenbarligen min "bonuslillasyster" Therese också. Det får helt enkelt bli vårt lilla äventyr. Butiksägarinnan Petra är superhärlig och äger en så galet trevlig butik. När hon sedan ville att vi skulle le mycket och se glada ut mot publiken så kände jag, Inga problem! DET kan vi i alla fall :) Det hade varit värre om vi skulle haft den där lite surmulet trumpna looken... hade aldrig funkat.

Tja... hur var det nu? Ett ägg ja.. som sagt. Lättdistraherad?! Vaddå? Nääähh...
Jag skulle ju bara betala en räkning...
Äsch... man får vara glad att man fungerar någorlunda :)

tisdag 4 november 2014

Snabba thekakor lchf-style

Att svänga ihop ett gott och mättande bröd utan gluten och socker är busenkelt. Vart jag hittade ursprungsreceptet har jag ingen aning om vid detta laget, men min modifierade variant kommer här:

6 stycken thekakor

• 2 ägg
• 1 dl mandelmjöl
• 2 dl riven ost
• 1 tsk bakpulver
• 1 tsk brödkrydda efter behag

Rör ihop alla ingredienser och klicka ut i sex högar på en bakplåtspappersklädd plåt. Grädda i 10 minuter i 225 graders ugn.

Färdigt! Ät och njut :-)

Tonfiskröran är gjord på enklast möjliga vis med en burk tonfisk, några matskedar majonnäs och lite svartpeppar från kvarnen. Det behövs inte mer för att få till en god röra minsann. Och så en massa purjolök på toppen.

fredag 10 oktober 2014

Dessa ljuvliga pumpor!!!

Jag älskar att laga mat men ofta innebär det en massa hackande och skärande som inte går ihop sig med kroppen min alltid. Därför blir utmaningen att komma på enkla, smidiga och såklart goda rätter som liksom gör sig själva. Det här blev en sådan variant.

Gjorde något som blev riktigt gott med Butternutsquash som är en riktigt trevlig liten pumpasort. Det blev som vanligt efter "man-tager-vad-man-haver" principen så därför är det lika bra att skriva upp receptet här för det kommer att göras igen :)

Gör så här:
  • Dela en butternutsquash på längden och gröp ur kärnorna (de kan rostas, tvättas och sparas till utsäde eller bli till kompost). Lägg halvorna i en långpanna. (jag hade lite olja på plåten. Efteråt undrar jag varför?)
  • Mosa ca 100 gr blåmögelost tillsammans med ca 2 msk creme fraice till en röra.
  • Portionera ut röran i urgröpningarna i pumpahalvorna.
  • Ringla över olivolja efter behag, likaså lite honung samt några droppar citron.
  • Strössla lite timjan över och skjuts in i ugnen.
Grädda i 200 grader i ca 25 minuter... fast känn på pumpan med en sticka. Den ska vara lite fast, men ändå mjuk, om ni förstår vad jag menar :) Så här såg den ut i ugnen.

 

Och efteråt så såg de ut så här och maken och jag njöt av en halva till kvällsmat. Och hej och hå så gott det gifte sig tillsammans, pumpans söta smak, blåmögelostens sälta och det lite syrligt friska från creme fraiche och några droppar citron. MUMS! Det blir inte bara soppa på denna goda "grönsak" hädanefter, och nog måste jag försöka odla den till nästa säsong. Prova så får du se!

 

tisdag 7 oktober 2014

Lyxlunch!

Tänk vilket lyx att få en spontan inbjudan till lunch hos goda vänner när man behöver det som bäst. Jag var inte särskilt nödbedd där inte när frågan kom. ;-)

Smörstekt torsk med hemmagjord sweetchili av egna skörden, potatis nyuppgrävd tillsammans med en mangoldwok och sallad - allt nyskördat från egen jord till bord. Det var väl fisken då som jag tror var köpt.

Det är en sådan enorm njutning att få sitta ner till bords och bara insupa smaker, dofter och de vackra färgerna tillsammans. Det där med gurka som plockats direkt ur växthuset... alltså... vilken grej! Nästa år hoppas jag kunna få göra detsamma. Plocka egen gurka, krispig och smakrik.

Stort tack för idag, Birgitta och Jonas ♡.

Det där med att dela en måltid tillsammans, rätt upp och ner, utan krusiduller - det är rätt fantastiskt. Inte så konstigt att Jesus så ofta använde sig av just de tillfällena till goa möten med människor. Han hade koll på läget den mannen.

Sov gott!

tisdag 30 september 2014

Inte mycket till lyckopiller...

... men det är vad det är. Nu är det bara några dagar kvar tills jag får åka upp till Västervik och få mig en omgång smärtblockader. Just nu är jag fantastiskt trött på att ha så mycket smärta dygnet runt och att mina mediciner inte räcker till på långa vägar. Tar inte ens udden av eländet samtidigt som jag räknar minuterna tills nästa medicindos. Avskyr verkligen den situationen även om man försöker skratta åt eländet ibland.

Just nu förmår jag inte göra något alls mer än att bara existera, typ. Att ta sig upp och klä sig samt andas ter sig nog. Och det är inte min grej. Det är nog faktiskt inte någons grej. Sen är det så oerhört frustrerande att all smärta liksom blir fördummande. Lite hårt uttryckt kanske, men det drar ju så extremt mycket energi så hjärnan blir ju alldeles uttröttad och inte orkar med intryck alls på något bra vis. Alltihop hänger samman.

Efter helgen kanske jag kan börja sova igen nattetid. Hjärnan och kroppen behöver ju det för att återhämta sig. Då kanske det börjar arta sig så att jag kan fungera lite igen. På torsdag får jag blockaderna och efter ett par dagar brukar det bli bättre. Tisdag idag.

Så glad att jag lyckades tajma in blockaderna på ett bra sätt precis innan vi for på vår resa till USA så att jag var i så bra skick som möjligt där. Det gick ju vägen trots allt, med väl tilltaget i tid och möjlighet till att vila mycket. Tacksam för det. Tre veckor behövdes för att känna att man kunde uppleva en hel del, men samtidig vila ordentligt och liksom ta med smärta,  migränanfall och sömnlösa nätter i beräkningen. En långweekend till NYC för vår del skulle aldrig vara möjlig.

Jag hade ju trott att jag skulle göra lite inlägg under tiden på resan här, men det förmådde jag helt enkelt inte. Kraften fick läggas på själva resan. Någon dokumentation då inskränkte sig till lite Instagramuppdateringar. Men snart... snart hoppas jag kunna skriva lite här om våra upplevelser och dela lite bilder :) Kul kom-ihåg för en själv också.

Ha det nu gott du som läser detta.
Och är du en av dem som funderar på varför jag inte hör av mig, eller bjuder på en fika, så har du svaret här. Jag räcker inte till. Jag andas och försöker klara av dagen med förnuftet i behåll. Det är vad det är, men jag är ändå lyckligt lottad. Jag har mat för dagen, slipper fly för mitt liv, har en säng och en soffa att vila i samt morötter som väntar på mig i landet. Blotta tanken på dem gör mig glad. :)

Kram kram!
Cia <3



lördag 30 augusti 2014

Roadtrip till Albany

Nu ligger vi här som prinsessan på ärten bägge två och har haft en toppendag igen. 

Efter att ha checkat ut och tagit en taxi till biluthyrningsstället så laddade vi för en rutt genom Manhattans välockuperade gator raka vägen upp till Albany, staten New Yorks huvudstad. Japp... en egen liten huvudstaden i varje stat alltså.

Här bor numer Paul & Dahron Rees-Rohrbacher som jag fick äran att flytta in hos -87. Mina amerikanska föräldrar alltså.

Resan gick som smort och vi tackar Gud för denna välsignade GPS ;P Väl framme blev det ett känslosamt möte med dessa två, samt deras fyra fåglar. :-)

Efter rundvandring i huset så blev det en promenad till den lokala puben för middag. Portionerna var enorma så det blev Doggy Bags med hem till middag imorgon. Som den naturligaste saken i världen. Fram för Doggy Bags i Sverige!

Sedan har vi pratat aftonen lång med seriöst is-the-de-lux. Vi pratar individuella cups med valfri smaksättning. När det görs, görs det rejält... som den lilla jordnötssmörsburken ;-) Eller varför en harpa, när man kan ha fem?

Mer kommer i morgon. Då väntar en stor Keltisk happening av något slag som innefattar musik (Dahron ska spela), tävlingar, män i kiltar och säckpipor, samt möjligheter till att köpa svärd och annat?!

Ja, ni förstår... upplevelserna bara haglar över oss :-) Och som vanligt tar vi seden dit vi kommer. Roligast så!

Love love.

fredag 29 augusti 2014

Fyra nätter mitt i smeten!

Nu sitter vi på en diner och väntar på vår frukost. Har hittat ett favoritställe som serverar en fantastisk grekisk omelett som håller oss mätta och goa länge.

Det har varit helt fantastiska dagar här på Midtown Manhattan. Läget på hotellet har varit optimalt. Fräscht, rent och en skön säng. Att det sedan är hippt och doftar ljuvligt när man kommer in i lobbyn gör inte det hela sämre :-)

Landade ju vid 20.30 typ och 2.5 timmar senare var vi på hotellet. Riktigt bra! Och inga problem med alla mina mediciner hahah... Jag blev i insläppt :-)

Sedan har vi sett så otroligt mycket mer än vad vi kunde ana innan. Jag kommer återkomma till detta för det krävs lite tid, ork och wifi möjligheter.  Vi får se när det blir härnäst.

Vi har gått ofantligt mycket, tagit någon taxifärd (billigt) och tagit en bussfärd på en rooftop buss. Rekommenderas verkligen!  En guidad tur. Den tog oss runt hela upstate Manhattan, upp till Harlem och ner på andra sidan central park. Det var en hop on hop off tur så under hela den dagen kunde man hoppa av och på under hela dagen och spana in det som behagar.

Vi har besökt Naturhistoriska museet, National public Library, gått igenom Central park, Bryant Park, upplevt Grand Central - gigantisk och vacker tågstation.

Vi har besökt butiker och shoppat, kollat priser på converse och footballs, köpt biljetter till Lejonkungen vår sista vecka, ätit på udda ställen och plockat med oss mat och ätit i Bryant park. Upplevt en kväll på en takterass på vad som visade sig vara ett av de hippaste ställena här. En klart udda men makalös upplevelse mitt i smeten med en ljudnivå på 117db ;p

Phew... tja det var ett axplock. Vi har det fantastiskt bra och är så lyckliga att denna resa som vi sparat till så länge faktiskt har blivit av. Och det bästa av allt är att semestern har bara börjat :-D

Love love ♡

söndag 20 juli 2014

Många intryck blir det..

Ja kära nån...
Trött som en lemur är jag efter dagens (och kanske dagarnas) samlade intryck, så det blir ett kort inlägg. Typ. Eller kanske inte.

Började dagen vid vår strand i Vitemölla, strax invid Kivik. Med frukost i magen och fikakorg packad begav vi oss mot Ulriksdals Trädgård i Kivik. En riktig pärla och egen i sitt slag. Det var bara det att damen i huset/trädgården hade ramlat tidigare under dagen och brutit nyckelbenet, så det var stängt. Illa, men hennes trevliga syster lät oss gå in en vända i alla fall.

Där är helt magiskt! En woodland trädgård/plantskola specialicerad på magnolior, hortensior, japanska lönnar och ovanliga träd och buskar. Där finns också Sveriges största samling julrosor. Mumma! Och så helt makalösa planteringar, uteplatser och vatten i otroligt frodiga miljöer. Bilder kommer senare.

Kändes dock inte läge att plocka upp fikat där utan vi tog oss till Kiviks hotell där det finns en stor rosenträdgård med lavendel och buxbomsparterrer. Har inte varit där förut och det var vackert, men inte så inspirerande för egen del. Lite olika passioner liksom. Jag vill liksom kunna gå fram till rosorna och insupa doften, men det var liksom inte läge här. Fika gjorde vi i alla fall och tog sedan en rundtur till fots i själva Kivik. Handlade lite småsaker samt lite rökt röding till kvällsmaten.

Väl hemma i vagnen så gjorde mannen mat. Sill och potatis medtagen hemifrån, precis uppgrävd innan vi åkte. Det är något visst med den första egen odlade poratisen för säsongen. Gott! Sedan packade vi ihop och drog.

Hade tänkt att sova i närheten av Simrishamn, men då stället vi planerat att besöka var stängt måndagar så drog vi vidare till Hammenhög. Där har vi nu ankrat för natten utanför en skola på en mysig parkering. Tror aldrig jag använt ordet mysig och parkering i samma mening förut...

Nåväl... nu önskar jag godnatt för i afton och ser fram emot en effektiv sömn i natt. Har varit lite si och så med den varan.
Gott att veta att huset hemma är befolkat av resterande familj i alla fall. ♥


lördag 19 juli 2014

Mandelmanns Trädgårdar

Idag har det varit en toppendag på alla sätt och vis. Resans inplanerade höjdpunkt - ett besök i Djupadal hos Marie och Gustav Mandelmann.

Sov alldeles ypperligt i natt i Brösarps backar och efter frukost så åkte vi till Kivik. Där finns en fantastisk strandremsa som vi och andra Österlenfarare har upptäckt och där vi landat för ett par nätter. Perfekt och kroka av och sedan ta mysiga avstickare med bara bilen. Trånga gator och gränder där vi alla håller in magen för att ta oss fram ;-)

Besöket på Mandelmanns ekologiska jordbruk överträffade tack och lov mor & fars alla förväntningar trots att jag hajpat det hela skapligt innan med mina euforiska beskrivningar.

Det blev en heldag där då vi började med fika och sedan botaniserade friskt bland alla planteringar, lyckliga linderödssvin, glada ankor och växthus med mängder av tomater, fikon, vindruvor och aprikoser mm.

De både bakar och lagar fantastisk mat med råvarorna de producerar och galet så gott det var! Njutning för alla sinnen, verkligen. Mysfaktorn är hög när man sitter under en pergola med blåregn som silar ljuset behagligt, medans hönor spatserar hemtamt kring benen.

Trivs jag? Mmmm... Och mamma och pappa som strippade skorna och gick barfota i ullen som lagts i gångarna trivdes också ypperligt kan garanteras. Roger trivs som som fisken i vattnet och har sjuttioelva nya idéer med sig hem, och har tagit mänger med kort på konstruktioner av olika de slag.

Sedan blev det en tur till Kiviks musteri där vi hämtade upp lite godsaker, ännu fler idéer och ny erfarenheter. Mor och far har faktiskt aldrig varit här så det är jättekul att få visa runt.

Nu har vi ätit kvällsmat i solskenet vid vår strand och har för avsikt att snart krypa till kojs med en god bok. Vi bara tar en kvällsrunda med bilen för att ladda telefonen ;-)

Kramar till familjen som håller ställningarna hemma ♡ Love you!

Ps!
Jag förstår dock inte... mamma verkar dock ha fått nog av glass för det närmsta halvåret framåt efter gårdagens besök på Glassiären. Hur är det möjligt?  :p

fredag 18 juli 2014

Med mor och far där bak ♡

Något av det bästa i semesterväg vi vet jag och mannen, är att haka på husvagnen och tuffa runt och stanna lite varstans där man har lust.
Vi älskar Österlen och alla dessa trädgårdar och annat mys som finns att titta på. Vi brukar komma hem med vagnen full med växter, men denna gång hade vi för avsikt att fylla det utrymmet med mor & far.
Deras första husvagnssemester! Och de njöt så fort de satte sig i bilen :-) Pappa hade inhandlat en ny karta och mamma hade fullt upp med i alla fall tre parallella sticken. Hon ska ju bli mormorsmor och måste skynda sig ;-)
Först styrde vi kosan till Karlskrona för ett besök på glassiären. Det är ju en upplevelse i sig! Vi grundade med en liten lunchsallad i husvagnen först och sedan blev det glass i stora lass.
Nu har vi slagit läger på en av våra favoritplatser vid Brösarps backar. En sådan ljuvlig rastplats med kossorna inpå knuten och fina bord och toaletter. Tre barnfamiljer har kommit efter oss och slagit upp sina tält bredvid kohagen. Så himla mysigt!
Nu sover mor och far. Riktigt roligt att få känna att de sett fram emot senna resan så. Slippa tänka på något och bara vara. Livet är här och nu älskade vänner. Det gäller att ta vara på det med sådant som är väsentligt ♡
Godnatt på er alla rara därhemma.
Inte nog med att mannen planerar för husvagn där barn och barnbarn får plats. Nu vill han komplettera den tanken med en folkvagns buss så vi kan åka alltihop i samma bil också... Är någon förvånad? ;-)

Puss på er!

onsdag 16 juli 2014

Måsarna och jag

Grenmyrs altan i Sandvik.
Det är inte ofta det händer, men nu sitter jag uppe och ute innan sju på morgonen. Den som känner mig vet att morgonen inte är min bästa tid på dygnet då det tar ett tag innan jag fått i mig mina mediciner och de börjat verka. 

Men inte idag, för jag har inte sovit på många timmar. Så nu sitter jag här på altanen och hostar mig hes bland måsarna. Och vilken njutbar stund i stillhet! Duvor och allehanda småfåglar är igång för fullt. 

Vilken tur att jag inte kunde sova så jag fick uppleva det här! Väljer man perspektiv så blir det allra mesta bra :-)

Nu ska jag ta mig an en ny bok och äta upp resten av min champinjon. Önskar dig som läser detta en bra dag.
Kram Cia ♡

tisdag 1 juli 2014

Nöjd trots det ofärdiga, halvfärdiga och inte ens påbörjade..

Senaste inlägget jag skrev här var den 22/5 och jag hade sent omsider börjat få ner lite smått och gott i mina grönsaksland. Jag var rätt frustrerad för att jag inte hade kommit igång tidigare och att inte kroppen vill som jag vill, precis som om det skulle hjälpa.. Nix, inte alls, utan det får fortsätta gå under parollen "Gör det lilla du kan, gör det villigt och glatt och se inte så ringa därpå". 

Sedan fröna successivt kommit ner i jorden så har det i princip regnat mer eller mindre hela tiden. Först var jag lycklig då jag tänkte att det var bra att jag slapp vattna... sedan börjar jag bli lite smått orolig att fröna kommer ruttna och inte bli någonting av i vätan och kylan.

Svamparna börjar visst dyka upp i riklig mängd dock så somligt har väl i alla fall trivts.

Men! Det börjar dyka upp lite smått och gott här och var och idag har äntligen mina sockerärtor fått ett armeringsnät att klättra på. Det kommer bli kanonbra tror jag. Tycker det är riktigt snyggt med lite rost bland växtligheten. Mannen börjar så sakteliga ta in att det kanske kan vara snyggt, annars är hans inställning att rost är något som ska bekämpas!

Vid ytterkanterna på landet så har jag satt charlottenlök, gul och röd lök. Emellan löken och sockerärtorna så är det på ena sidan sått palsternacka och spenat, och på andra sidan en dubbelrad med rödbetor. Längst bort skådas jordärtskockorna Bianca som är på gång. (Om någon vill ha sådana så har jag över, krukade och klara)

Inte så långt kommet som synes, men vår trädgård får väl kanske betraktas som något slags monument över att det blir när det blir - om det blir. Långt ifrån alla prunkande och dignande grönsaksbufféer som man ser både här och var. Jag njuter så av att se alla dessa, men försöker förhålla mig nyktert till min verklighet som ser ut som den gör. Min trädgård är ju min rehabplats. Min plats där jag övar dosering, att lära känna var och när gränsen går - innan den är nådd. Där jag tränar på att vara nöjd trots det ofärdiga, halvfärdiga eller inte ens påbörjade. Att vara tacksam och stolt över det som spirar och gror, samt försonas med det som inte gör det. Ni förstår... odling och livet, det går hand i hand.

Jag är mycket för det där med kretsloppstänk, både vad det gäller jorden och människan. Återvinning är en av Guds grundidéer tror jag :) Inget är någonsin helt förgäves... Men det tror jag att jag ska utveckla vid ett annat tillfälle.

Sedan lyckades vi, mannen och jag, äntligen klippa ligusterhäcken på framsidan. Den som borde varit klippt innan midsommar... Men nu är det gjort! Dessutom fick den ena benveden en ny frisyr, den blev rund. Sen fick det räcka för idag. Mastigt nog för "lilla jag" som gick in och tog en dusch, la mig och vilade och bestämde mig för att vara nöjd med dagens insats! (Även om det finns triljoner fler saker som jag vill göra)

Vår lilla plats på jorden i alla fall #tacksam <3


torsdag 22 maj 2014

Äntligen på gång i det lilla.

Som jag väntat på att börja få ner saker i jorden i mina trädgårdsland! Försådda plantor av olika de slag har väntat otåligt på att få komma ut. För att inte tala om den förgroddade potatisen..
Det känns alldeles för sent nu!!! kommer paniken skrikandes i mig... för att snabbt korrigeras och lugnas av förnuftet som säger; det blir vad det blir! Och det bli bra :)

Det där med att lägga ribban efter dagsformen och inte efter önskemål är i sanning en utmaning som jag faktiskt börjar lära mig så smått. Jag blir mer och mer skillad på den fronten, även om jag har en lång bit kvar. Börjar faktiskt misstänka att det kommer bli ett evigt lärande..

Men idag alltså så fick jag lite grann planterat. Faktum var att jag började så smått igår med att flytta jordärtskockorna till rätt plats. Jag odlar ju med fyraårig växtföljd så att jorden ska må så bra som möjligt och diverse sjukdomar kan förebyggas, så det blev till att byta plats på de knölar jag inte skördat. Jag har en sort som heter "Bianca" som bildar stora fina knölar. Delikat!

Ikväll har jag sedan sått avlånga rädisor med vit topp vid namn "De dix huit jours" och en röd plocksallad vid namn "Lollo rossa" mellan raderna av jordärtskockor. Hoppas på lite snabb skörd där eftersom jag längtar efter att få skörda lite grönt mer än egyptisk taklök till middagen.

Och så fick jag äntligen ner en sort potatis! Den tidiga sorten "Minerva". Vilken tur att jag köpte en tidig sort som jag kan börja skörda till midsommar - not! Förutsättning till att en potatissort ska vara tidig är ju att den kommer ut i jorden. Ja ja.. det blir vad det blir och det blir bra. Eller hur?!

I raderna emellan potatisen så fick jag äntligen ut mina försådda spenatplantor! Tanken är att utnyttja utrymmet lite bättre och vi får väl se hur det går. Har läst mig fram till att detta ska vara ett bra sätt och det lär väl visa sig. Måhända jag inte har varit ute och planterat så mycket, men jag har läst och klurat och smitt planer, i alla fall :) Det är så man får göra när man inte har hälsan nog att skrida till verket.

Tillbaks till spenaten! Den är av en sort som heter "Nores" och ska vara en sort som inte går i blom så lätt. Tanken är att jag ska så nu efter hand mellan de andra två potatissorterna som jag har kvar att sätta, Mandelpotatis och Sparrispotatis ligger och väntar. Men jag har ju inga mängder här, utan jag tyckte det var kul att prova tre olika sorter, och vill det sig väl nu så tar sig de utplanterade spenatplantorna sig bra och jag kan ha lite spenatplantor i olika stadier på gång. Vi får se hur det funkar här och enligt mina förutsättningar.

Jag känner mig i alla fall rysligt nöjd över det jag gjort i afton, och inte minst att jag disponerade dagen på ett bra sätt, enligt min dagsform. Dessutom fick jag ju till en effektiv och bra träff med Hannagryn inför morgonens äventyr, samt en klippning av ena mågapinnen som ska på bröllop i helgen. Haha.. mågapinnen, det ordet fick jag lära mig igår och har genast införlivat det i min vokabulär :) Jag har fått väldens finaste mågar till mina döttrar. Just saying <3

I övrigt har det faktiskt varit lugnt här på VillaWedebrand, vilket har varit välbehövligt. Mannen jobbar dygn och jag har förutom de två korta besöken, varit själv. Lika mycket som jag älskar det sociala livet och människor i mitt hus, så är jag i desperat behov av denna ensamtiden för återhämtning och balans. En helt ny upptäckt för mig sedan jag blev sjukskriven..

Nähäni! Nu ska jag steka mig lite bacon och ägg för att ta med mig upp i badkaret. Kvällsmat i badet..det är grejer det! Och sedan blir det tidigt i säng. Ska ju få träffa en 3:e klass elever imorgon kl 09.00 och prata lite med dem. Vilken förmån <3 Det får nog vara dagens enda utmaning dock, för sedan lär jag ha fyllt min dos för den dagen.

Kram på dig, du som måhända läser detta. Var rädd om dig och gör det du förmår för tillfället. Det räcker gott och väl. Det som blir gjort blir gjort och resten får helt enkelt vara.

lördag 26 april 2014

Glutenfria korvbröd

Igår var tanken att vi skulle passa på att grilla och ha det lite mysigt. Har inte grillat ute än någon gång denna säsongen, men vi var helt enkelt för trötta. Dagen innehöll en fantastiskt fin begravning med tillhörande minnesstund och allt drog ut på tiden ganska rejält. Det är mycket känslor i omlopp en sådan dag på flera olika plan. Mer om tankarna kring det en annan gång.

Hur som haver så landade vi i att vi var alldeles för trötta för att dra igång operation grillning de lux, så jag bad mannen köpa lite korv när han ändå skulle handla. Det går ju fort och så, tänkte jag, men så bar det sig inte bättre än att mannen fick dra iväg på jouruppdrag för att rensa ett avlopp i ett hyreshus. Och tända upp grillen för att grilla korv själv... nä, det hade jag ingen lust med.

Fram med stekpannan :) Men så till själva saken. Korvbrödet! 

För egen del så vill jag ju äta utan gluten, socker och stärkelserika livsmedel så långt som möjligt, då min kropp mår bäst utav det, så jag ville testa att göra egna korvbröd, utan just detta.

Jag har en bok som heter "Baka matbröd med lchf" utav Mariann Andersson som är kanon och är ett riktigt fynd för den som vill undvika gluten av en eller annan orsak. Där fann jag mitt recept till dessa korvbröd som syns på bilden. Inte sådär stylish upplagda eller fotade, utan bara direkt från plåten fotade med mobilen. De blev jättegoda, fina och fluffiga trots att trötta lilla jag bara blandade ihop samtliga ingredienser utan att läsa receptet ordentligt om hur man skulle göra ;)

Här kommer ursprungsreceptet för 8 stycken:
  • 50 gr smör
  • 6 ägg
  • 1½ dl vatten
  • 1 dl kokosnötsmjöl
  • 2 dl mandelmjöl
  • 2 msk fiberhusk
  • 2 tsk bakpulver
  • 1 tsk torkad timjan
  • 2 tsk fransk senap
Gör så här:
  1. Sätt ugnen på 190 grader. Smält smöret. Vispa äggen till en luftig smet i en bunke, ca 3 min med elvisp. Tillsätt smör samt vatten och blanda väl.
  2. Rör ihop resten av ingredienserna och blanda ner dem i smeten ordentligt. Låt den stå och svälla i ca 10-20 minuter.
  3. Forma 8 avlånga bröd (ca 10 cm långa) med blöta händer. Lägg på bakplåtspappersklädd plåt och grädda i mitten av ugnen i ca 25 min. Låt svalna på galler under bakduk.

Jag smälte således bara smöret och rörde i resten av ingredienserna utan att vispa osv. och det gick alltså ypperligt. Ska göra de på riktigt vis nästa gång och kolla vad det blir för skillnad :) Dessutom hade jag i lite salt samt uteslöt senapen vilken jag valde att stryka direkt på korven.

Mycket goda blev de i alla fall!

Ps! Och för dig som nu känner en smula förvirring krypa på då jag ömsom lägger ut recept på smaskiga nutellaglasstårtor, och å andra sidan sådant utan gluten och socker... så kan jag tala om att jag bakar med nöje både bröd och godsaker till mina nära och kära, även om jag själv inte äter av allt. Och gör jag någon gång det, så gör jag ett medvetet val just där och då, vilket jag vet att min kropp sedan mår betydligt sämre utav. :)

Ha en fantastiskt njutbar dag!







torsdag 24 april 2014

Frozen delish ;)

I väntans tider i frysen.
Förra helgen åkte vi till Smålandsstenar för att överraska världens goaste Linda (gift med min mans kusin) som fyllde 40. Tack och lov blev hon lycklig över våran uppsyn, trots att hon hade 26 andra gäster :) Som vanligt så bjöds det på god mat och fika i ymniga mängder, men denna smarriga glasstårta tog hem priset! Självfallet bad jag om receptet och passade på att bjuda familjen på den som efterrätt häromdagen. Enkel att göra och smäktande god, men rätt mastig. Naturligt glutenfri.

Här är receptet:
  • 4 ägg
  • 2 msk socker
  • 5 dl vispgrädde
  • 400 gr nutella
  • 2 st marängbottnar

Lägg en av marängbottnarna i en form med löstagbara kanter. Separera gulorna från vitorna. Vispa upp vitorna hårt med 1 msk socker till ett fast skum. Vispa gulorna med 1 msk socker väl i en annan skål. Vispa grädden hårt och krossa den andra marängbotten grovt. Blanda samman grädde, gulor, vitor och den krossade marängen. Värm nutellan lätt i i micron så att den blir något rinnig. Ringla försiktigt ner nutellan i smeten och häll alltihop i formen. Ställ in i frysen minst 4 timmar eller över natten.

ENJOY!