Hoppas du ska finna ett och annat guldkorn här. För mig handlar denna sida om att göra ett nedslag och sätta på pränt det som är viktigt för stunden - eller evigheten, trots att livet rusar på runtom.
Jag är en genuint tacksam människa som väljer att njuta av det lilla i det stora, så mina lyckopiller kan verkligen variera. Tillvaron är inte alltid enkel, men som en klok person sa till mig: "I alla stora mästerverk är det skuggorna som ger dagrarna dess glans"

Vänligen
/Cia

tisdag 26 mars 2013

Kropp & Själ

Jag fortsätter att fascineras och bitvis förfasas över hur tydligt livet och naturens gång visar hur saker och ting fungerar, med en makalös logik. Hur applicerbart vissa händelser är på helt andra plan och som då framstår som helt självklara.

Min nära hjärtevän har haft det riktig pyssligt gång på gång då hennes kropp inte riktigt vill läka som den ska när man opererar i den. På grund av olika anledningar har hon varit tvungen att genomgå kirurgi upprepade gånger och det har varit så trassligt. Tror inte riktigt att man som omgivning förstår hur oerhört påfrestande det är för både kropp och själ.Speciellt inte när man är en glad och omsorgsfull person som strävar på i alla fall.

Vi har varit lite på standby nu, jag och maken, ett par veckor för att ett stort snitt längs hela magen, uppifrån och ner, inte vill läka som det ska. Hon har läckt som ett såll helt enkelt och två akutresor har vi varit med på då maken fått stanna hemma med barnen. Nu en tredje gång så åkte han med henne in och vi tog ena dottern här. Hög feber, frossa, stenhård buk och smärtor. Japp. Infektion och inre blödningar.

De fick tömma på gammalt blod och satte igång med antibiotika på stört. Fastande fick hon också vara för att man först ville utesluta gallsten och leverproblem. De problemen eliminerades dock till vår stora lättnad, men antibiotikan hade föga effekt och det fortsatte läcka från ett par ställen.

Idag fick man så odlingssvaren på vad för bakterier det är och man fattade beslut att öppna upp lite på några ställen för att tömma ut och spola rent den gamla skiten rent ut sagt som ligger där och alstrar bakterier. Inga nya blödningar verkar det som alltså, utan gammalt elände som måste ut. Tömma, spola och medicinera är alltså det som står på agendan nu, gång på gång.

Efter att ha blivit hemskickad allt för lättvindigt (i mina ögon sett) tidigare gång på gång så släpper de inte taget nu verkar det som. jag har pratat med sköterskan och nu har de koll. Älskade lilla vännen <3 Hon är en riktigt älskvärd liten varelse denna människan så det är många som bryr sig om henne och vill veta. Det är med hennes goda vilja jag skriver och på så sätt informerar här.

Men det är här den brutala och uppenbara sanningen stirrar mig i vitögat. Det på ytan fint läkta ärret kan dölja en bakteriehärd på insidan som bildligt och bokstavligt talat ligger där och gror. Till slut måste man gå igenom pärsen att öppna upp det till synes läkta ärret för att göra riktigt rent det ifrån insidan för att det ska kunna läka inifrån och ut och bli riktigt bra.

Det är precis som livet och gamla ärr man samlat på sig. Det kanske ser snyggt ut på ytan, men det gör sig påmint i form av reaktionsmönster som kanske inte alls är önskvärda. Men förklarliga. Gamla rester gör sig påminda, samlas på hög och blir till en bakteriehärd som pyser ut lite här och där och förgiftar tillvaron.

Inget blir bra förrän man öppnat upp, tömmer, spolar rent och går på med rätt nischad medicin. Kroppen behöver antibiotika, Själen behöver förståelse och förlåtelse för att läka. Gör om, gör rätt.

Gör något ont och varar, i livet eller i kroppen, så är det en indikation på att det behöver rensas på djupet. Kanske en gång för alla. Inte bara plåstras om på ytan. Brutalt, smärtsamt, men fullständigt logiskt.

Hoppla hejsan..

måndag 25 mars 2013

Men så klokt!


Tja, men det där summerar väl ihop det hela va? Den skulle man trycka upp som posters lite här och var som påminnelser... i hemmet, på pannan, i bilen, på jobbet, i kyrkan och så vidare :) Här har vi nog alla lite att jobba på, eller vad tror ni?

Och för mina älskade i den äldre generationen som klagar lite på när jag använder engelska så står det:

"Innan du agerar, lyssna.
Innan du reagerar, tänk.
Innan du spenderar, tjäna.
Innan du kritiserar, vänta.
Innan du ber, förlåt.
Innan du ger upp, försök."

  • Det är så lätt att ha ett färdigt koncept klart när man pratar med människor. Man lägger till sina egna erfarenheter och tolkar in med sina egna filter klara. Lyssna - vad är egentligen behovet?
  • Och hur ofta reagerar man inte snabbt med reptilhjärnan utan att tänka efter vilka konsekvenser det får? Hårda ord, obetänksamhet och missförstånd - jobbigt att reda ut och sårar!
  • Innan du spenderar, tjäna. Det kan inte bli mycket tydligare än så. Den lånade och köpta friheten blir lätt en snara. 
  • Det är lätt att fälla snabba omdömen utan att egentligen ha reda på fakta. "Döm inte så ska du själv inte bli dömd" är ett klokord som poppar upp i tanken..
  • Vi får be Gud om precis allt, men faktum är att det gäller att städa framför sin egen dörr först om man vill att något ska hända. Det är bara att gilla läget. Guds villkor för bönsvar är att vi "först förlåtit den som står i skuld till oss". Förlåt och bli hel på kuppen!
  • Man klarar så otroligt mycket mer än man tror! Ge inte upp, utan försök! Välj dina strider och se möjligheterna. Det går att göra på andra sätt än man först tänk sig. "Nöden är uppfinningarnas Moder". Så sant som det är sagt!

Det är bara att skotta där man står. Gör om och gör rätt. Ett steg i taget.
Och med det säger jag godnatt och tack för idag.

Kram på er!

lördag 23 mars 2013

Det är väl ändå för underbart..

..att man får njuta av narcisser så här i väntan på våren. Man behöver den där lilla försmaken på att den faktiskt kommer. Våren alltså.

Liksom små doser av lyckopiller för att väntan ska uthärdlig.

Åter igen konstaterar jag att parallellerna mellan naturen och vår vardag är slående.

Godnatt mina vänner. Se till att samla på er lite lyckopiller under morgondagen, så ni orkar en bit till. Vi har alla våra olika vägar att vandra.

Kram

fredag 22 mars 2013

Som man längtar..

Snöflingorna har yrt hela dagen och det har liksom aldrig spruckit upp. Som en god vän till mig skulle sagt, det har varit illusionsgrått. Det pendlar verkligen fram och tillbaka med vädret och ena dagen har det nästan börjat nalkas barmark, för att nästa ha levererats ett generös lager snö under natten.

Längtan efter vår är nu stor och jag suktar nästan efter den.. Men det verkar ju vara som så, att allting har sin tid. Våren kommer när den kommer, med lövsprickning och knoppar som spirar både här och där. Tids nog stiger saven och växtkraften slutar att hållas tillbaka. Men än är det inte tid. Allting har sin tid. Drivs det på för tidigt och rusar på allt för fort så kan det lätt bli ett bakslag, med knoppar och tillväxt som förfryser.

Nä, det är nog bäst att det får ta den tid det tar. Frostskador är inget vidare och försenar bara den tänkta blomningen. I värsta fall kan det bli riktiga skador. Som väl är har naturen en fantastisk läkeförmåga och en inneboende längtan efter återväxt. Man får bara vackert vänta, bida tiden och lita till det faktum att var sak har sin tid.

Hmm.. Jag fortsätter lära av naturen, skapad så förunderligt finurligt!

Det var aftonens betraktelse. Godnatt alla rara <3

Pausknappen!! JA TACK!

Om man inte ens får till en promenad runt kvarteret fastän man är sjukskriven är något fel. Livet händer runtomkring en i full fart och det är lätt att man blir som ett läskpapper som bara suger upp allt möjligt. Det blir svårt att värja sig och tankarna går på helspinn.

Ens egen agenda liksom rinner ut i sanden och de egna behoven placeras långt bak, utom synhåll från alla andra behov som poppar upp lite varstans. Livspulsen och livsnerven som ger ett visst flöde blir lätt en hel flod med strida strömmar som man sedan inte orkar simma emot.

Vems är ansvaret för att hålla koll på hela den här situationen? 
Jo, mitt så klart. Vad det gäller mitt liv.

Ditt liv bär du ansvar för. En klok person sa till mig vid ett tillfälle att vi ska stötta varandra, inte bära varandra. Det är ingen som orkar bära en annan särskilt långt, men stötta - det är en helt annan sak. Det förutsätter att bägge parter har sina egna fötter i marken och bär sin egen tyngd.

Jag är sjukskriven. Jag står i ett stort dignande arbete med mig själv och mitt sätt att vara. Mina styrkor är även mina svagheter. Mitt uppdrag är att uppnå balans. Att vara Cia, med hull och hår, fast i mindre skala. Att se den oändliga stjärnhimlen, men genom en fönsterkarm. Att ha en öppen famn, men inte vidöppen. Att finnas med tillgångar, men också med behov.

Nu behöver jag lugnet. Att hinna ta ett bad eller en promenad. Att tänka tanken klart eller bara låta bli att tänka. Att ligga still och fokusera på molnets former utanför mitt fönster. Att plocka upp penslarna och måla och göra mina "läxor".

Tack Gode Gud att det finns personer runtomkring mig som utgör ett övningsfält för mig att träna på. Hur skulle jag annars få möjligheten att öva? All kärlek till er <3

Hur resonerar människan nu, tänker kanske du? Jo, vi ber till exempel.. kanske om tålamod. Jag tror aldrig att det kommer dimpa ner tålamod från skyn, utan förmodligen får man tillfällen att öva sitt tålamod. Det är så jag ser på det hela. Det förändrar också min inställning och har en avgörande betydelse för resultatet.

Jag älskar förmånen att få finnas till för andra, att kanske kunna göra skillnad, använda de verktyg jag fått av Skaparen i min verktygslåda. Men man måste också hålla sina verktyg i trim om de ska hålla, har jag fått lära mig - den hårda vägen. Därför har jag gjort mig lite otillgänglig genom att stänga ner fb och lägga bort mobilen under denna helgen. Jag ska "skjuta av" de inre illrarna, låta hästarna gå på bete och släppa ner alla bollar jag plockat upp eller fångat och således burit på.

Det är lustigt hur livet ibland med all önskvärd tydlighet talar om för oss att det är dags att stanna still, lägga ner och vila.

Det kanske du också behöver? "Bli stilla och besinna att jag är Gud" står det i en klok bok. Det ligger helt klart något i det.

Jag är lydig och lyder, för det blir bäst! Tro mig, jag har lärt mig den hårda vägen.

torsdag 21 mars 2013

"Bruksanvisning"

Blev tipsad för ett bra tag sedan att kolla upp en kvinna vid namn Dagmar Norell, 1917-1996.
Hon var en kvinnlig läkare och blev en pionjär när hon åkte till Indien och startade upp missionsfältets första psykiatriska avdelning. Trots att hon möttes med skepticism då hon var ung, kvinna och fokuserad på psykiatri, drevs hon av sin kallelse och behovet var enormt. Slutligen så sa kroppen stopp under de dignande arbetsuppgifterna och hon gick in i en utmattningsdepression.

Efter en rad kriser, däribland insikten att hon inte längre kommer kunna arbeta som läkare, så orienterar hon sig in i en ny livssituation. Hon blev keramiker. "Hon var närvarande på flera utställningar och besvarade frågor som besökarna ställde angående vad som ligger bakom formen, hur man når den stillheten. Hon brukade säga att man måste ”lära sig sitta ner invärtes”, att inte alltid rusa iväg utan lyssna inåt efter sanktion på det man vill göra."

Genom sitt eget liv så visade hon att kriser inte behöver vara likvärdigt med katastrofer utan utgångspunkter för något nytt och värdefullt, ett liv mer på djupet.

Hmm... spännande...

Mycket mer kan sägas och läsas om detta, men jag avslutar här med en dikt som hon skrev och kallade:

Bruksanvisning

Allt som berörs av Guds närvaro blir bra:
att vara glad
är bra
att gråta
är bra
att vara liten och hjälplös
är bra
att fyllas av Guds kraft
är bra
att bära andras bördor
är bra
att ha en vision
är bra
att inte se nästa steg
är bra
att möta motstånd
är bra
att överlämna sig själv och allt
är bra
att dansa och sjunga till Guds ära
är bra
att vila i Faderns sköte
är bra
att brukas av Guds hand
är bra
att helas
är bra
att vara brutet bröd
är också bra!


Dagmar Norell

måndag 18 mars 2013

Busbra grejer som förgyller tillvaron!



Nä, nu är det så där busbra grejer till kanonpriser så jag bara måste få tipsa lite. Först ut är det lite ansiktsvård som passar lika bra för dam som herr. Mina favoriter i badkaret nu. Trogna kompisar :) Om du vill läsa mer om varje enskild produkt så är det bara att klicka på produktnamnet.

Produkter ur Swedish Spa serien. Riktigt goa grejer. Bort med den där vinterglåmiga huden och välkomna våren! 
Swedish Spa Smoothing Face Scrub Swedish Spa Purifying Face Mask Swedish Spa Rebalancing Face Serum
Swedish Spa Dual Action Face Cream  
Och som grädde på moset så erbjuder de en skön kombinerad dag/nattcreme för endast 29:- om man köper någon utav ovanstående produkter.

Och så några make-up favoriter till kanonpriser!
 

Oriflame Beauty Colour Pro Eye Shadow Trio Oriflame Beauty Wonder Lash Mascara Oriflame Beauty Eyebrow Kit

Och så lite hårvård. Bra hårvård!! HairX Repair Therapy Shampoo  
HairX Repair Therapy Shampoo. Alla schampon ur Hair X serien för endast 35:- (70:-) Denna gula Repair Theraphy är min absoluta favorit och ger mig precis det mitt hår behöver. Jag är säker på att det finns en för ditt hår också.

  
Slutligen, kanonbra nagelvård!  

Om du, liksom jag, ofta haft problem med naglar som spricker och skivar sig så är detta grejen för dig! Jag är så glad för dessa produkter för det har gjort underverk för mina naglar. Det gör ju så ONT om det håller på och knasar sig. Litet och ynkligt, men väl så besvärligt. Nu dessutom till ett pris som gör att jag bunkrar!!
45:- styck istället för ordinarie 120:-. Värda vartenda öre även i ordinarepris.

Så klart finns det massor av mer produkter i katalogen som jag också är jätteglad för, men dessa är stalltipsen för denna gång. Vill du bläddra i katalogen online så går det ypperligt att göra det genom att klicka på katalogen här nedan. Imorgon vid 18.00 lägger jag denna periodens beställning, så är det något du önskar så bara hör av dig, antingen via min fb, här eller min mail c.wedebrand@gmail.com. 10:- i frakt.exp. avg tillkommer. (Postens avgifter om jag får skicka din beställning.)

Som alltid så har du 30 dagars retur på något du beställt om det mot förmodan inte skulle passa. Då ger du bara tillbaka produkten till mig så fixar jag det. Pengarna tillbaka.

  Katalog Oriflame


Katalog Oriflame

fredag 15 mars 2013

Kärleksbrev!

Det är inte varje dag man får ett kärleksbrev minsann. Lite gulligt faktiskt och helt klart ett nytt grepp, i alla fall från denna avsändaren. Egentligen var det mannen som fick det och det var ju inte utan att man funderade vad det kunde vara, det där fina kuvertet som kändes gediget. Grovgrängat fint papper med hjärtan utanpå kuvertet.

Samtidigt som jag satt och smålog och utbrast, naaw..., insåg jag att det där med att faktiskt skicka kärleksfulla meddelanden per snigelpost är helt klart underskattat! Jag menar, det krävs ju lite mer än att bara klicka på ett hjärta eller en gillaknapp. Min ena Storebror är världsmästare på att skicka vykort från alla möjliga och omöjliga platser, och det är jättemysigt!!

Hm... Måste nog råda bot på detta.
Jag suger på det där med att skicka brev, födelsedagskort eller för all del kärleksbrev. Tänk att det skulle ta ett reklamutskick för mig att påminnas om att få ändan ur vagnen och faktiskt ändra på detta?!




torsdag 14 mars 2013

Grundkurs i kärlek.

Genom att visa respekt, omsorg och vara lyhörd - Visar man, uttrycker och odlar Kärlek.
Missar man detta har man missat grundkursen. 

Att försöka vårda och få kärleken att trivas och växa på annat sätt är lika lönlöst som plåster på ett öppet sår.

För att vårda något så det håller länge och bara blir bättre med åren krävs att man respekterar det, är lyhörd för dess behov och visar den omsorg som krävs.

Konstaterar att detta är sant oavsett om det gäller äktenskapet, barnen, vänskapsrelationen, den egna kroppen, eller för all del de slitstarka skinnkängorna..Listan kan göras lång.



Hur skulle världen se ut om vi alla försökte leva så?

Och som vanligt är det bara sig själv man kan förändra. Men sådd ger skörd, och vad man sår får man skörda. Så sant som det är sagt. Det är bara att jobba på. Välja utsäde med omsorg samt vara medveten om vad man sår. Neutrala frön existerar inte.

Morgonens betraktelse och livets utmaning.

tisdag 12 mars 2013

Om att samla på lyckopiller!

Om man kan glädjas åt det lilla har man massor att vara glad åt och chansen finns att man blir riktigt riktigt lycklig!

Tänka sig. Idag lyser solen från en klarblå himmel! Man blir ju alldeles prillig inombords av detta faktum. Jag har kunnat äta mig mätt och tagit en lugn morgon. Kalibrerat den inre kompassen genom att tacka Gud för ännu en dag.

Idag hoppas jag kunna sänka intaget av de tyngre medicinerna och hålla mig till en rimlig dos. De två senaste dagarna har varit riktigt jobbiga ur smärtsynpunkt, men jag har skött mig väl och stramat upp "hälsobudgeten" efter det så jag inte övertrasserat kontot och bara levt på kredit. Hahah.. jag älskar programmet lyxfällan! Fast för mig drar jag konstanta paralleller till min kropps förutsättningar, intag och uttag och hur jag strävar efter att få till en balanserad situation.

Igår fick jag träffa ett riktigt guldkorn. En före detta elev som är en sådan ljuvlig och härlig ung dam vid detta laget. Madde är 19 år och precis i brytpunkten mellan det som varit och det som komma skall. Hon har alla förutsättningar för att få ett gott liv, inte främst på grund av alla hennes skills (för hon är begåvad människan), utan för att hon är en riktigt bra och genomgo människa.

Hon var här för att intervjua mig inför hennes slutuppsats på gymnasiet, och det var så kul att kunna hjälpa till.

Och sedan slog det mig...

Tack Gode Gud för de åren jag ändå kunnat jobba som lärare. Vilka elever jag mött! Vilka guldkorn som jag samlat på mig. Det blev 8 år och faktum är att jag kommer ihåg alla mina före detta elever. Det är så mysigt när de hör av sig lite med jämna mellanrum, skickar en blänkare hur det går för dem, ger mig lite kred för att de gillade mig som lärare osv.

I dagsläget kan jag inte alls förvärvsarbeta. Mitt jobb nu är att laga och rehabilitera kropp. Och det här är en gigantisk sorg som jag jobbar på att bearbeta som bäst. Det är svårt att finna nya fotfästen, men det går!

Det gäller bara att inte sitta fast i att "förbanna" sin situation och bara blockera tanken med allt man "förlorat" eller "drabbats av". Då finns ingen möjlighet till positiv input och en chans att se saker ur ett annat perspektiv eller från en annan horisont.

Jag har fått anledning att fundera mycket på var i hela Fridens Namn som menas när det står i Bibeln att man ska "tacka Gud under livets alla omständigheter", men jag har fått smak på det! Det känns som jag knäckt koden :) Och det här är klart tillämpbart oavsett om man har en tro eller inte!

När jag lyfter tanken i tacksamhet, ifrån de omständigheter som råder, trots de omständigheter som råder, blir det som att något frigörs - systemet liksom rensas och nya impulser, tankar och sinnesstämningar kan ta vid. Hela situationen förvandlas genom att min inre mentala status förändras, även om de faktiska omständigheterna än så länge är desamma. Det är som ett mirakel!

Jag fortsätter att samla mina lyckopiller och väljer att vara tacksam för vart och ett av dem. Jag är RIK, i den allra bästa utav betydelser!

Hihi.. och nu fick jag ett par till. Det ringde på dörren och utanför stod våra goa vänner Therese & Tomas och levererade kramar, humledricka, blomma och en Country Living tidning <3
Godingar!!

Nåväl, nu står följande på schemat:
  • hoppa i lite kläder och släppa greppet om morgonrocken (tänk att få ha kläder och slippa frysa)
  • gå på en knopprunda i trädgården (så glad att jag har en trädgård)
  • besök hos psykologen (tacksam för en superbra sådan som är just den coachen jag behöver)
  • matlagning (jag får äta mig mätt)
  • vattna blommor& plantera sticklingar (liv!!!)
  • ta ett bad (tänk att jag har ett badkar!!)
Kram på er där ute!

Lev ett liv i tacksamhet och samla på lyckopiller. Det kan vända den allra mörkaste situation. Håll ut och ge inte upp. <3

måndag 11 mars 2013

Blev påmind!

Tänk vad bra det är med vänner! De är nyttiga för en när de minst anar.

Morgonen är en rätt tuff stund för mig då jag helt enkelt inte mår bra då. Yrsel, stickande sovande armar, huvudvärk och så vidare. Det är alltså en prio 1 för mig att jobba på att de ska bli så bra som möjligt. Utan att tvinga kroppen, eller ska vi säga slaviskt driva den, som jag gjort allt för länge med förödande resultat.

Jag försöker testa mig fram och nu försöker jag gå upp och fixa frukost till mig och ta första medicin dosen för att sedan återvända till sängen och inta frukosten där. Lugnt njuta av solens första strålar som kikar in bakom gardinen och bara ta det vackert tills medicinerna börjar verka.

Idag plockade jag även upp mobilen och kollade fb lite grann och där var den! Påminnelsen jag behövde läsa. Vännen som hjälpte till utan sin egen vetskap. Hon är nyligen opererad och skrev "laddar för imorgon, då jag ska försöka tvätta håret och ringa ett viktigt samtal. Det blir lagom att bita i".

Jaadu..
Det var precis den påminnelsen jag behövde. Fundera på vad som är lagom att bita i och göra en rimlig bedömning. Jag är på samma nivå som min vän, men av helt andra orsaker. Lagom att bita i för min del idag? Bli intervjuad vid 12 och sedan kanske plantera lite sticklingar och värma på rester? Mm vi får väl se.

Storverk? Tja det beror ju helt på förutsättningarna :-) "lagom att bita i" får bli mantrat för dagen. Nu en stunds vila till.

Kram på dig och se till att du bara jämför dig med din egen måttstock, inte någon annans!

söndag 10 mars 2013

Kärleksmums à la LCHF

Här kommer ursprungsreceptet som Ulrika Davidsson skapat och delat med sig av tidningen Allt om LCHF. Jag har inte bakat det själv än utan det var mamma som bakat dem. Vår vana trogna så har både hon och jag lite svårt för att hålla oss till recept rakt av utan det har mixtrats lite. Jag har några idéer till förändring som jag ska prova när jag bakar dem, vilket kommer bli snart!

Det räcker gott och väl med en liten bit. Perfekt!

8 små bitar

  • 50 gr smör
  • 50 gr mörk choklad
  • 1 dl mandelmjöl
  • ½ dl kokosmjöl
  • 2 msk sukrin
  • 1 ägg
  • 1 dl grädde

Topping:

  • 50 gr mörk choklad
  • ½ dl kokosflingor
  1. Smält smöret och blanda ner chokladen. Tillsätt mandelmjöl, kokosmjöl och sukrin. Vispa ner ett ägg och häll i grädde.
  2. Vispa smeten jämn och häll i en liten bakplåtspappersklädd bakform ca 10x25 cm. Sätt in i ugnen i ca 15 min. Låt svalna.
  3. Smält choklad i vattenbad och fördela över kakan. strö på kokos och ställ kallt. förvara i kylen eller frysen.

Funkar alldeles ypperligt i sitt eget sällskap, men det var inte alls dumt med en klick grädde och jordgubbar till. Det är så gott att kunna ta fram ur frysen. Lite omedelbar sommar sådär..

Mor min dubblade receptet och hällde det i en klädd avlång 1½ liters brödform. Hade ingen passande annars, så det var praktiskt. Dessutom tog hon mindre sukrin i och med att den 70% chokladen är lite söt i sig själv och har man väl börjat vänja sig av med den söta smaken på allt så behövs det inte.

Jag klurar på att göra toppingen lite annorlunda då denna självklart blir tämligen hård, så klart. Gott det också, men tror en något krämigare variant skulle kunna funka finfint också. Återkommer i ämnet ;)

Håll tillgodo mina vänner!
KRAM

tisdag 5 mars 2013

Behålla det goda

Efter en god natts sömn i den egna sängen har det varit en dag som präglats av lugn här hemma. Det har liksom justerat sig själv så att säga.

Mannen har jobbat och jag har fått njuta av Alexandras sällskap och goa kramar. Galet vad man kan sakna sina barn som numera är stora, vuxna och gifta unga damer! Bah... Kommer på mig själv gång på gång att ha fått en förnyad förståelse för min egen mor.

Läste någonstans citatet "a daughter is a little girl growing up to become your best friend" och det är så sant!! Tänk vilken enorm förmån det är att faktiskt ha fått barn. Det är stort.

Tänker för övrigt försöka behålla det goda från semestern även här hemma. Då menar jag den känslan av att man tar sig ro och läsa, krypa ner i ett varmt bad innan sänggång, njuta av att bara vara och jobba aktivt på att finna lugnet.. Allt det där kräver målmedvetenhet och träning. I alla fall för mig. Det blir så lätt att allt för mycket annat pockar på av olika slag.

Därför har jag nu bytt min bakgrund till palmer mot en vacker solnedgång istället för den vintriga bild jag hade innan. Jag behöver påminna mig! Det börjar andas vår ute, men än är det kallt om nätterna och snön ligger kompakt och isig över mina trädgårdsland.

Men om solen lyser imorgon.. Då ska jag pälsa på mig, plocka ut ett liggunderlag, en fårskinnsfäll och en filt och sätta mig med näsan mot solen en stund och bara vara. Det vackra bor i det lilla. Och kanske... kanske får jag krama den andra dottern imorgon <3

måndag 4 mars 2013

Ovan molnen.

Just nu är det flygplans läge som gäller. Här ombord finns det Wifi som funkar ibland ;-)

Igår kväll var det ett riktigt oväder och under natten regnade det och blåste rejält. Det var så man bad en extra bön om att stormen skulle bedarra.

Dessutom hade vi fått besked om att markpersonalen på flygplatsen var i förhandlingar och att det fanns risk för strejk vilket kunde påverka bagagehanteringen.

Spännande med andra ord. Onödigt spännande. Men det är ju bara att luta sig tillbaka och vila i Guds omsorg. Vad kan man annars göra?

I morse hade det lugnat ner sig lite och vi kom iväg om än lite senare än tänkt. Tacksamma att vi inte var på Teneriffa där all flygtrafik ställdes in.

Så tacksam över att vi fick möjligheten att få njuta av sol och värme denna veckan. Det ska också bli gott att få komma hem. Jag kan glatt konstatera att jag sluppit migrän denna resa så här långt! Orsak nog att jubla.

Jag längtar efter att krama resten av min familj, så var vänliga och boka lite tid för oss när vi kommer hem <3