Hoppas du ska finna ett och annat guldkorn här. För mig handlar denna sida om att göra ett nedslag och sätta på pränt det som är viktigt för stunden - eller evigheten, trots att livet rusar på runtom.
Jag är en genuint tacksam människa som väljer att njuta av det lilla i det stora, så mina lyckopiller kan verkligen variera. Tillvaron är inte alltid enkel, men som en klok person sa till mig: "I alla stora mästerverk är det skuggorna som ger dagrarna dess glans"

Vänligen
/Cia

tisdag 6 december 2016

En ny epok har inletts.

Lilla Tussan ❤️


Nu ligger jag här i sängen med lilla Ella-Bella intill mig som helst sover nära, nära. Morfar sitter ute på altanen i den ljumna aftonen och finns till hands om Eddie-Beddie vaknar till och behöver en lugnande hand. Kan man ha någon finare uppgift? Tror inte det. Mamma och Pappa tar en fika nere på Plaza på tu man hand, så här på kvällskvisten, innan de snart ska åka hem. 

Vi har haft en dryg vecka tillsammans här nere på Anfi del Mar, GC, och det har varit så mysigt. Fyra generationer har samsats i samma lägenhet och det kunde nog inte ha funkat bättre. 

Nu har en ny epok inletts. Mina föräldrar investerade i detta timesharing komplex i början på 90-talet, då vi fick barn. Vi har alltså haft förmånen att få åka med dem hit och få njuta, under hela våra barns uppväxt. Här har de badat och lekt med kusiner och mina bröder med fruar. Vi är många som semestrat tillsammans här och det har alltid varit väldigt kul! 

Och nu har vi varit här för första gången med våra barnbarn. Pauline har tagit hit sin lilla familj, hit där det finns så många minnen och som så många nya nu har skapats. Det är stort. 
Oh well, det finns mycket att yra om detta för en känslosam mormor Cia som ligger bredvid en ljuvlig 5 månaders bäs och snusar. 

Nästa gång vi åker hit med familjen så hoppas vi att den där underbara, snart 2 åriga killen, kommer visa sin lillkusin hur man åker i rutschkanan i barnpoolen. Den där lillkusinen som snart är färdigbakad i Mosters mage ❤️. 

Livet är stort och förunderligt. 



fredag 25 november 2016

Om livets halvfabrikat

I veckan var jag och hade ett hedersuppdrag, som jag gärna kallar det. Sång vid livets nära skeden, i alla dess faser. Nu var det begravning och sång och pianospel var önskat. 


Det är alltid med stor förberedelse och djup närvaro jag tar mig an dessa uppdrag. Så viktigt att det får kännas äkta och personligt, även om jag då inte känner vederbörande. Den punkten kommer dock snart att förändras. Jag sitter vid pianot och lyssnar till prästen, och inser gång på gång, att jag njuter av att få lyssna till så vackra buketter som binds av minnen gällande denna person som nu gått in i sista vilan. Som om man lärde känna en person i efterhand. 

Denna varma och genuina kvinna som skulle begravas beskrevs som en riktig husmor som lagade all mat från grunden, alltid satt med stickorna framför tv'n, en sådan som aldrig tog till halvfabrikat.
Förutom att allt detta var alldeles ljuvligt för hennes omgivning, så påminde prästen om hur viktigt det är med våra relationer med varandra. Att de tyvärr för ofta liksom baseras på halvfabrikat och inte hinner "bakas" från grunden och bli sådär genuint och mustigt gott. 
Hmm...

Det tål verkligen att tänkas på.

För ett antal år sedan när jag blev allvarligt sjuk och inte kunde klara av att laga mat, så tröstade min psykolog mig med att det just är för sådana här tillfällen det finns halvfabrikat. Och jag insåg vad hon menade och lade ribban efter förmåga och inte egen förväntan. 

Men överfört till relationer blir det en helt annan sak. En djup relation är ett långkok! Ingen halvfärdigt värmeprojekt. Det där tål att kluras vidare på... minsann! 

Godnatt alla rara.

torsdag 10 november 2016

Ofrivillig paus

Helt plötsligt vräkte snön ner och både grepen och spaden blev kvar ute i landet.  Jag skulle ju bara... 

Men det blev ingenting med det. En påtvingad vila som jag inte ville ha. Jag var ju i ett flow nu och såg framför mig hur somligt bara skulle vara redo att njuta av till våren. 

Frustrationen och stressen infinner sig. En kasse med blomsterlök, vitlök, plantor som ligger ovan jord mm. De vill jag inte ska förgås! 

Men så får man tagga ner. Klura på lärdomen av att bli överrumplad och inte alls ha koll på läget, utan bara gilla läget. 

Tända ljusen, kura skymning, och inse att... det var rätt bra med en påtvingad vila. A blessing in disguise. 
Tid att vila, komma i fatt, läka ihop ytterligare. Vilan som är livsnödvändig att vårda, men man ibland behöver lite hjälp på traven för att inse. 😬❄️ 

Oh well. Det blir som det blir. 
Nu läggs det upp på jassåhyllan tills jag kan göra något åt det, 

tisdag 4 oktober 2016

Höstbestyr!

Så tacksam för denna dagen ur flera perspektiv. Inte minst för att jag har haft några timmar ute i trädgården, småpysslandes med lite av varje. Blir så lycklig över att se att jorden mår bra, att det kryllar med mask och möjligheten att stoppa munnen full med mogna, söta björnbär. 


Jag håller på att dela perenner, möblera om i landen hej vilt, och jag har lite perenner att dela med mig av om någon önskar. Det som är aktuellt just nu är:

✔️ Höstanemoner
✔️ Rosenflockel
✔️ Gul daglilja
✔️ Blå strandiris

Hör av dig om det är något som du blir sugen på. Riktiga favoriter allihop! 


Kram Cia 

onsdag 7 september 2016

Ingrids bönröra!


Min goda vän Ingrid har jag delat många olika upplevelser med. Hon är en mångfacetterad kvinna som har många strängar på sin lyra. En utav dem är att hon lagar god mat och allt som oftast gett mig nya smakupplevelser. Jag njuter verkligen av god mat av olika de slag och är nog en rätt tacksam matgäst ;) Vi har flera gemensamma nämnare, men det här med matlagning är verkligen en. Många trevliga recept har delats under åren.

Här är en favorit som jag nu snubblade över och bara måste få ner här på pränt innan jag "förlorar" det igen. Vad den heter original, eller vart den ursprungligen kommer ifrån, har jag ingen aning om. För mig heter den kort och gott;



INGRIDS BÖNRÖRA
  • 2 vitlöksklyftor
  • 4 msk olivolja
  • 1 burk borlottibönor
  • 1/2 stor citron, skal och saft
  • flingsalt
  • nymalen svartpeppar
  • 1 liten knippa hackad bladpersilja
Skala och hacka vitlöken. Hetta upp olivoljan i en kastrull. Fräs vitlöken sakta. Tillsätt de avrunna bönorna. Rör om och mosa dem till en röra med en gaffel. Riv i citronskalet, krydda med salt, peppar och citron. Blanda i hackad persilja.

Låt den här röran stå en stund så smakerna sätter sig. 


Sedan är den himmelsk att servera till lite gott bröd, oliver, coctailtomater och annat småplock.
Fantastiskt trevligt aftonplock!


Tror nog jag har en burk borlottibönor i skafferiet...
Kanske får ihop en sats imorgon.

TACK INGRID för att du är du och att du bidragit med detta recept!



tisdag 6 september 2016

Finjustering pågår


Så har det blivit sådär tydligt att en justering av livsföringen är fullständigt nödvändigt. Igen. Suck. 

Jag vet ju bättre. 
Men saker och ting akumuleras. Somligt styr man över själv, annat inte. Det är sällan tillvaron håller sig till planen 😏. 

Kropp och knopp har inte varit att leka med nu, och jag skriver - har varit - för jag hoppas att jag vaknar till ett gradvis bättre mående imorgon. För det här suger. Big time! 

Någon undrade hur jag orkar med det jag visar på ex instagram. (Barnbarn, blommor och skörd från trädgården) Både min instagram och min blogg heter Cias Lyckopiller och det är precis vad det handlar om. Jag fokuserar gärna på det som jag blir riktigt glad av, det som fyller min vågskål och väger upp det jobbiga. 

För det är ju som så att man kanske inte tänker på vad jag får låta bli, eller dra ner till ett minimum, för att jag helt enkelt inte klarar av det. Det är ju inte för intet som jag tvingats acceptera en sjukersättning. 

För ett antal år sedan fick jag en något syrlig kommentar på en bild som jag la upp på nygjord müsli, att det minsann inte var alla som hade tid att göra egen müsli. Jag svarade lite fint att jag var stolt och tacksam över att jag lyckats fixa det, för det var just det enda jag klarat av.

Givetvis visste inte denna (då stressade och förmodligen av livspusslet pressade) vännen att jag hade blivit så sjuk. Vi redde upp det hela såklart. 

Vad jag menar är, att det som jag finner  viktigt - som att gå till kyrkan på söndagen - vissa perioder är just ALLT jag klarar. Då samlar jag ihop mig och njuter till fullo av stunden och du ser mig glad, för det är jag! Men sedan... 

Nu pågår alltså revideringen och justeringen över Do's and Don'ts för att ytterligare lära mig att leva hållbart, efter mina rådande förutsättningar. 

Många bäckar små... Det som får en bägare att rinna över behöver sannerligen inte utgöra den största boven. Men det viktiga är att rannsaka situationen och justera framåt. 

Nu ska jag bara komma ifatt lite så tårarna slutar trilla för minsta lilla. Men när du ser mig, då kommer jag att le... För jag ser ju dig! 
Kanske genom tårar, men ändå ❤️



måndag 29 augusti 2016

Plommonsylt

Då var det plötsligt hög tid att ta hand om plommonen! Plockade in en spann och hade ingen riktig uppfattning om hur många kilo det var, men en gren fyllde liksom spannet 😅. 

Alldeles för bekväm och trött för att göra något trixigt och spektakulärt tog jag helt sonika och testade mig fram till något lättgjort med det jag hade hemma. Har tillräckligt med plommon för att stå ut med att misslyckas med en sats. Men det blev kanongott! 



✔️3 kg plommon, sköljda och hela (med kärnor och skal)
✔️2 kg socker
✔️1,5 dl vatten
✔️2 kanelstänger
✔️2 stjärnanis

Blanda alltihop i en rymlig gryta och värm upp det till kokpunkt, under uppsikt och omrörning så det inte bränns vid. 
(Brände äppelmos i en gryta och vilket elände det är...) 
Skumma efterhand medan det småsjuder under nästan en timme. Tills kärnorna släppt och frukten är mosig. 
Därefter tog jag ett durkslag och passerade plommonkoket igenom. Maken kommenderade mig till soffan och ryggläge under slutskedet och han hävdade att det var enklast att passera det hela om man fiskade upp kärnorna med en hålslev först. (Ganska självklart, men jag hade inte tålamodet då orken var på upphällningen) 

Hur som haver så är sylten nu upphälld på burkar som steriliserats i ugnen på 100 grader så det bildas vacuum. Testade att lägga upp lite av sylten på ett fat jag tidigare placerat i frysen och den var lagom fast i mitt tycke. 

Så! Nu kan jag komma ihåg hur jag gjorde tills nästa gång 😊. Nästa kok blir nog marmelad med en skvätt Rom i samt plommonchutney. 👍🏼👋🏼

Sov gott! Kram Cia 

tisdag 23 augusti 2016

Skördar och bunkrar hej vilt!

Har slagit mig ner vid köksbordet för att ta itu med två ugnsstekta färska kycklingar som tillagades igår. Nu ett par dagar så är mitt kök fullkomligt utnyttjat! Här är så mycket grejer på gång då det är skördetid för både det ena och det andra. Och ska jag få någon ruljans på saker, kunna variera arbetsmoment, och faktiskt få någorlunda mycket gjort, så är det detta som är modellen. För mig. Just nu. 



Rabarberdricka, äppelmos, lingonsylt, grönsaksröra, kycklingmiddagar, konserverade cocktailtomater och plommonmos är under bearbetning. 

Mitt kök ser med andra ord ut lite som ett slagfält.😅 Fast en organiserad oreda! Och så kul jag har 👏🏼👍🏼😄. Förnöjsamheten vet liksom ingen gräns när jag får dona och greja, efter eget huvud, utan press eller stress. Det blir ju faktiskt storverk uträttat till slut, och det gör mig så glad! 

Det är inte längesedan jag var så sjuk att jag inte kunde re ut att koka vatten. Låter löjligt, men är helt sant. Denna tid minns jag dåligt själv, men jag har en make som nogsamt höll mig undan spisen då det helt enkelt var farligt. Å andra sidan så reglerade det sig mestadels självt då jag oftast var alldeles för dålig för att ens stå där vid spisen. 

Sedan lyckan när jag kunde följa ett recept och baka en kladdkaka, genom att lägga två suddigum, ett över och ett under, den aktuella ingrediens som skulle hämtas. Ingredienser som jag glömde medan jag släppte blicken från receptet tills jag tittade in i skafferiet. Tillbaka till receptet... Gång på gång. Men efter mycket möda och stort besvär så klarade jag av det. Vilken seger! 

Nästa stopp i tillbakablicken blir då jag faktiskt klarade av att göra en paj, en gratäng eller en gryta. Ingen middag med fler grytor eller delar, utan där maträtten liksom var allt i ett. Wow! 

Därefter kom två bröllop... Matlagning och förberedelser över tid. Det gick!!!

Och så nu! Styr och ställer i min egen lilla värld av grytor, glasburkar och råvaror. Det är inte vackert, och äppelmoset brände fast, saker är staplade på vartannat och ALL bänkyta är ockuperad, men jag får ihop det, och det blir GOTT! 

Jag är skittrött, men så nöjd. Jag har lärt mig se framsteg och framgång på ett helt annat sätt. Jag har fått perspektiv. 

TAck gode Gud! 
Nu tillbaka till kycklingen ☺️

måndag 11 juli 2016

Vila

Vad som innebär vila är verkligen olika för olika människor. Det är något som jag konstaterar gång på gång. 

Det är till och med så, att det som vanligtvis bereder en vila, plötsligt blir ett stressmoment bland andra. 

Att vila är en konst. Något som man helt enkelt får träna på. Man kan nog knappast räkna med att alla de yttre omständigheterna ska falla på plats att den bara kommer av sig själv, men man kan ju hjälpa den på traven. 

Så nu gör jag ett försök. Du är hjärtligt välkommen, du vila ❤️

söndag 10 juli 2016

Självförsörjande på tomater.

Går det egentligen? 
Jo, det borde det. 

Är så innerligt förtretad på att köpa tomater i affären. Smakar inte till närmelsevis lika gott som dem man odlar själv. Och vi är verkligen storkonsumenter av denna ljuvliga gröda. 

Men odla egna då, tänker du. 
Ja, men det är ju det jag gör!!! De är bara inte mogna än. Skulle kommit igång betydligt tidigare, helt enkelt. Men å andra sidan är det betydligt bättre i år än förra året. Nu har jag i allafall fullt med tomatplantor där ute i växthuset. De är på gång! 

Dessutom så har jag ett färdigt växthus att starta säsongen i betydligt tidigare nästa år. 👏🏼👍🏼🙏🏼

Nu har jag i alla fall 37 ståtliga plantor på gång, och förhoppningsvis får jag en god skörd, så småningom. Jag hoppas kunna frossa i färska, men också konservera cocktailtomater i olja och kryddor i ugnen. Det har jag prövat och det var himmelskt. Laddningar med god tomatsås hoppas jag också kunna fylla frysen med. Vi får se hur långt det räcker. 

Till nästa säsong hoppas jag kunna testa tomatsorter med lång hållbarhet. Så länge får jag nöja mig med dessa:

🍅 Sweet Olive, körsbärstomat
🍅 Gold Nugget, busktomat
🍅 Indigo Blue Berries, körsbärstomat
🍅 Romello, plommontomat 
🍅 L. Esculentum Pineapple, bifftomat
🍅 L. Esculentum, gul bifftomat
🍅 Hundreds and Thousands, ampeltomat
🍅 Paul Robesson, mörk mediumstor tomat
🍅 Oxhjärta, mörkt rosa plommon/bifftomat
🍅 Bärnstenstomat
🍅 Pomodoro Principe Borghese, röd liten tomat som ska vara bra att torka
🍅 San Marzano 

Ska bli ytterst spännande att se vilken som blir favoriten 😊👍🏼
Roligt är det i alla fall. Och trivsligt ☺️


lördag 2 juli 2016

Gör det ändå!

"Människor är ofta oresonliga, 
illojala och egoistiska -
förlåt dem ändå.

Om du är generös kommer du
kanske anklagas för själviska motiv -
var generös ändå.

Om du är framgångsrik, kommer du att få 
falska vänner och sanna fiender -
var framgångsrik ändå.

Om du är ärlig och uppriktig kommer
människor kanske att utnyttja dig - 
var ärlig och uppriktig ändå.

Det du tillbringat år med att bygga upp,
kan någon annan rasera över en natt - 
bygg ändå.

Om du finner frid och lycka,
kommer kanske någon att bli avundsjuk -
var lycklig ändå.

Det goda du gör idag,
kommer kanske vara glömt imorgon -
gör gott ändå.

Ge världen det bästa du har,
och det kanske inte räcker -
ge det bästa du har ändå.

För i slutändan är det här en sak
mellan dig och Gud -
det var faktiskt aldrig en sak
mellan dig och dem."

~

Moder Teresa

torsdag 30 juni 2016

Tja, vi får väl se!

Fick för mig att jag skulle ändra lite i utseendet på min blogg. Vi får väl se om det här faller mig i smaken och känns lättläst för den som läser. Vad tror du?
Gröna slingriga växter är ju annars min grej, men lite enkelhet kanske är grejen?!
Tja, vi får väl helt enkelt se.

Kram på dig och sov gott!

måndag 13 juni 2016

Älskade guldkorn!

Det är helt galet mysigt att ha fått kliva in i en ny fas, maken och jag. Som mormor och morfar njuter vi hejdlöst av vad allt det innebär. Edwin är snart 1,5 år och han ska snart bli storebror åt en liten knodd som ännu inte skådat dagens ljus, men snart så.

Vi försöker avlasta lite med några övernattningar här för lillkillen så morsan och farsan får hämta lite kraft inför stundande förlossningsäventyr och tillståndet med nyckläckt bebis hemma.

Så nu ligger vi här och har det så otroligt mysigt med Eddie och gosegrisen emellan oss. ❤️
Vi bara småmyser och njuter för fulla muggar. Älskade unge 😍😍😍. Så nu önskar vi alla en god natt med djup och kvalitet på sin sömn 😴😴😴
Imorgon är en ny dag med nya möjligheter! 🙏🏼


Kram på er! 

fredag 10 juni 2016

Välsignade rabarber 😄

Jag summerar dagen och är ytterst tacksam och glad för den. Gårdagens frustration över att uppleva att jag personligen inte fick något gjort pga att jag inte längre klarar att vara effektiv de småstunder som ges mig, har idag utbytts till glädje. 😊

Jag är effektiv på saker som att, när kökshanddukarna ska upp till tvätten, så passar jag på att dammtorka trappan upp till andra våningen. 😂
Men det där med att mitt upp emellan olika tider under dagen, då jag bistår andra människor på ett eller annat sätt, kunna utnyttja tiden och vara lite effektiv på sådant jag faktiskt behöver göra, det finns inte. Absolut inte! Och när jag sedan assisterat de personer jag skulle, så är jag helt slut i rutan och krutet är bränt för den dagen. 😶

Så igår gick jag och la mig, ledsen och frustrerad. Mitt berg växer! Men jag vet bättre än att somna så, så jag avslutar givetvis dagen med att räkna mina välsignelser🙏🏼. 

Idag vaknade jag upp till en helt ny dag med nya möjligheter! Fantastiskt! Jag har använt den väl och tämligen ostört så jag har kunnat hålla min röda tråd. 20 min igång, och sedan vila på rygg en bra stund. Sedan igång igen, men då med en annan uppgift. Jag måste variera mig så inget blir statiskt för min kropp. 

Å ena sidan frustrerande lärdomar för en person som alltid multitaskat och haft massor med bollar i luften, samt kunnat tvinga sin smärtande kropp till lydnad innan. Men å andra sidan helt fantastiskt, för att jag är en lärande individ som inte kapitulerar och bara vegeterar. Jag lär mig ständigt nya sätt att förhålla mig tull situationen, och det är ju gott! 😄

Jag till och med lyckades slutföra ett par projekt! Det känns fantastiskt. 
Det sista för dagen var själva slutskörden av rabarbern. Nu blir det lite småskördande framöver till någon paj eller chutney eller så, men de stora mängderna är nu skördade.

Ikväll blev det 14,5kg rabarber! Och då har jag innan skördat 12kg och ändå gett bort tre hobbar innan skördesäsongen drog igång. Dessa rikbärande hobbar 🙏🏼.



Denna älskade rabarberdjungel! Tänk vad den gör mig rik ☺️.
Nu ska jag sova gott och njuta av att jag får ännu en ny dag imorgon.
Godnatt godingar! 

torsdag 19 maj 2016

Rabarberdricka

Nu skördar jag rabarber för fullt och en hel del av dem blir till en makalöst god dryck! Att det sedan dessutom är enkelt och utan en massa meck är ju en enda stor bonus.


Här kommer receptet! 
✔️ 4 kg rabarber
✔️ 4 citroner
✔️ 50 gr citronsyra

Skölj, ev ansa, och skiva rabarberna och citronen och lägg dem i en stor syltgryta, eller stor hink för den delen. Häll över citronsyran och sedan vatten så det precis täcker frukten. Låt stå så i ett dygn och dra. 
Sila upp saften och låt frukten rinna av ordentligt i en silduk. Jag har en sådan där enkel variant som finns att köpa på den lokala affären, med röd plastställning och monterbar silduk. All frukt går ju inte ner på en gång, men efter ett par byten så är det färdigt.

Mät upp saften och tillsätt 0,5 kg socker/L saft. Jag fick 5 L saft och tillsatte därför 2,5 kg socker.
Detta röres helt sonika ut i saften tills det löst upp sig. Ingen kokning eller något. Bara slå upp på flaskor. 

Jag fryser mina flaskor och behöver därmed inte ha i mer socker för den konserverande effekten, men jag vet att man kan ha det dubbla (!!!) om man vill ha dem i ett skafferi istället. Men hua... Det tycker jag vare sig känns bra, eller smakar bra. Blir för sött. Detta blir verkligen fräscht och riktigt somrigt! 

Lycka till! 

Kram Cia 


torsdag 5 maj 2016

En sann konst att skapa andrum - livsrum

2001-05-05 

"Människor som möter det som faktiskt finns framför dem 
utan att snegla på det förgångna eller låter sig distraheras av framtiden 
är de som använder sina liv på bästa sätt."


I våra sinnen färdas vi snabbt fram och tillbaka genom tre olika "världar" konstant, utan att vi ens reflekterar över det. Gårdagen, nuet och morgondagen. Att kunna växla fram och tillbaka är en fullständig nödvändighet om man ska kunna lära av sina misstag, göra en klok bedömning om vad jag måste göra nu för att uppnå önskvärt resultat i framtiden. Det är en gåva och en funktion som är god om den brukas rätt, men som också är en källa till fullständig frustration om vi inte tar kontroll över den.

Vi har vissa ryggmärgsbeteenden som bara klickar till vid en given situation och där reaktionen beror på vilka erfarenheter vi har sedan innan. Ibland är det jättebra, vid andra tillfällen är det kanske något som behöver bearbetas och vår reservation eller reaktion kanske behöver revideras.

I min yrkesroll som högstadielärare har jag mött många ljuvliga personer som är hur skärpta och kloka som helst, men just funktionen mellan dessa tre världar inte har fungerat som det ska, utan manuellt får lära in beteenden. Där det inte är självklart att kunna "länktänka" på så vis att: Gör jag så här nu, så blir det så där i morgon, eftersom det blev som det blev igår. De lever totalt i nuet och har inte förmågan lista ut konsekvensen av sitt beteende, baserat på tidigare erfarenheter.

Men ibland hamnar vi ofta i det andra diket, att vi inte släpper det som varit, gruvar oss för hur det kommer att bli, och på så sätt helt och hållet glömmer av nuet - som inne är! Det finns nog en anledning till att det i Bibeln står att "var dag har nog av sin egen plåga" och "bekymra er inte för morgondagen".

Även om vi mentalt pendlar mellan dessa världar så gäller det att stanna upp och landa här och nu. Att gång på gång försöka återföra både Ande, Själ & Kropp till ett och samma ställe. Det ger vila och ro och är något som behöver tränas på. Att njuta av maten och faktiskt inte läsa tidningen och grunna på världsproblemen samtidigt. Att gå ut och gå och bara reflektera över det som doftar, känns och hörs just nu, istället för att gräma sig över gårdagen eller problemlösa det som komma skall.

"Det finns en tid för allt som sker under himmelen" står det i Predikaren, och det är verkligen så.

Skapa dig själv en "Jasså-hylla" där du rent bildligt och själsligt kan stoppa upp sådant som du möter som faktiskt inte kräver din reaktion eller insats, utan du bara kan notera och sedan släppa. Inse att ingenting någonsin blir bättre av att man driver på utifrån en massa måsten. Du måste inte någonting. Vänd på synsättet och gör sedan ett aktivt val om du ska agera eller inte.

Jag måste inte tvätta, men jag vill ha rena kläder - alltså vill jag tvätta.

Det är inte bara Kroppen som behöver ha en god kondition. Likadant är det med Själen och Anden. Det är en färskvara som ständigt behöver förnyas och tränas. Allt hänger ihop och är inget vi fixar till en gång för alla. 

Man får öva på medveten närvaro genom att skapa andrum - livsrum.

onsdag 13 april 2016

Odla jorden

Idag på eftermiddagen har jag fortsatt mina processer där ett flertal saker ska ske samtidigt, eller åtminstone växelvis, för att det ska bli så skonsamt för kroppen som möjligt. Det medför ju att ingenting blir helt färdigt på en gång, utan allt tar lite längre tid. Dessutom när man får välja att lägga ribban efter måendet och inte efter önskemål. Phew, vad det har tagit tid att erövra den insikten och få till något sim kan börja skönjas som ett nytt ryggmärgsbeteende. 

Det saker uppgifter som jag nu roterar kring är
✔️ rensning av visset fjolårsmaterial från perennlanden
✔️ genomgrävning och matning av köksträdgårdens bäddar 
✔️ upprensning av bärlandet och flytt av kryddväxter dit som får samsas i solgasset med bärbuskarna
✔️ smultronplantorna som vuxit där innan flyttas till undervegetation hos blåbärsbuskarna

Efter det är det dags att flytta om lite perenner i de landen. Allt är ju föränderligt och får anpassas allt eftersom. Kul! Men mycket jobb. Men jobb är bra, i lagom doser, på rätt sätt. Att odla skonsamt. Det är mitt mål. Min rehabplats. Jag odlar jord, växter, grödor och inte minst mig själv.

Och jag måste bjuda på en bild på denna fantastiska jord som blivit så galet fin! Helt lagom struktur och alldeles sprängfylld med mask. Förrförra hösten grävde jag ner rätt så rejält med eklöv i den bädden jag jobbat med idag. Eklöv är knöliga löv so tar lång tid att bryta ner, men jag måste ju prova. Då var det baljväxter som växte där och därefter morot och spenat mm. Minns att det var lövrester kvar i höstas. Men i år! Allt är omhändertaget och den finaste myllan med enorma mängder maskar är klar att ta ibruk. Årets potatisland. 😊


Denna fantastiska jord vi får bearbeta och ge bästa förutsättningar för att det däri ska växa och gro, samt ge en riklig skörd. Det gäller "hands on" i trädgården, men i övriga livet också! 

Så var rädd om ditt livs mylla. Se till att du matar dig med sådant som är gott för ande, kropp & själ, så att du kan bli din absolut bästa och livgivande jord - redo för tillväxt! 

Stor godnattkram ❤️


tisdag 12 april 2016

Kedjereaktioner

Idag, äntligen, kom mitt persikoträd ner på sin rätta plats i växthuset. Det har sannerligen tagit sin tid. Som så ofta är saker och ting som behöver göras, först beroende av att något annat ska bli gjort. Hela kedjereaktioner, och så även här.  X-antal moment är nu genomförda och den lilla godingen står där med sina rosa vackra blomknoppar. 



Som du ser är inte mitt växthus pimpat och fixat eller på något vis tillrättalagt än, utan det är helt enkelt under process. Nu ska alla prylar ut och det ska vårstädas. Det blir bra, för i hallen inne har vi alldeles för mycket möbler som väntar på att få komma på plats, både här och där. Kedjereaktioner... Korgstolar ska ut i växthuset! 

Därtill har jag nu påbörjat ett nytt experiment. Såklart. Är ju ständigt inspirerad av Sara Bäckmo som driver Skillnadens Trädgård och hon går före med gott exempel både vad det gäller täckodling och kompostering på plats i landen, istället för att gå omvägen kring en vanlig trädgårdskompost.

Den som känner mig vet att jag redan är lite kompostnördig och fascinerad av själva processen. Därför har jag, förutom vanlig kompost, ett komposteringssystem inne - Bokashi! Det är rena magin. Men det tar vi en annan gång. Dock så har vi det där knöliga med att behöva vända och lufta den vanliga komposten så det blir bra... Jättekul egentligen, men det är ju så galet tungt! Och jag har en skruttig kropp i vissa avseenden. 

Så nu. Nu är hallonlandet försett med ensilage på toppen. Där ska sedan allteftersom ogräsrens läggas på som organisk gödning. Samma sak ska ske med bärbuskarna har jag tänkt, men dit har jag inte kommit än. Därtill har jag nu börjat på i min köksträdgård, att gräva upp en ränna ett spadblad djupt, lägga i "bös" eller "skrufs" i botten, och sedan ösa på jorden tillbaka. Dvs sådant som jag nu successivt rensar bort från perennlanden som är torrt och fnöskigt från förra säsongen, åker direkt ner i landet där maskarna får ta hand om det, utan att ta vägen via komposten. Vi får se hur det funkar. 

Syftet är att det ska bli så arbetsbesparande som möjligt, med tid och längd. Dessutom passar det mig som inte kan göra saker och ting statiskt, utan behöver variera mig - och vila ofta! Så jag grävde lite, samlade ihop lite bös, och sedan ner med det, och tillbaka med jorden. Så om ett tag är både perennlanden befriade från fjolårets rester OCH kökslanden grävda och redo att så. Lite i taget bara... 

Imorgon ska det bli fint väder och jag hoppas kroppen tillåter mig att fortsätta! Bjuder på ännu en oorganiserad bild på land i process. Sov gott och KRAM på dig! 



Titta! Löken är pigg och igång. Jag skördar redan. Ljuvligt! 
Ooops... Det där med kedjereaktioner... 
Det är nu jag kommer ihåg att sängen är full med ren tvätt som måste tas omhand innan jag kan krypa till kojs. Oh well. Nattinatti. 

söndag 10 april 2016

Förstlingsskörden

Igår var jag äntligen ute och plockade in lite örter till mitt örtsalt. Det går åt en hejdlösa mängder örter när det ska göras, så nu blev det bara en liten batch. 

Gräslök, oregano, vitlöksblast, libbsticka och några blad salvia. Fantastiskt att bara kunna gå ut och plocka! Det är lite pyssel, men det är ju guld värt. Så otroligt gott! 

Dessutom växer mina frösådder inomhus ordentligt och snart är det nog dags att skola om tomaterna. Så otroligt roligt. Tänk att jag har ett växthus att sätta dem i. Jag behöver mer av sådan tid i jämnvikt med allt annat. 

Nu är det sovdags! 
Imorgon ska jag kolla vilka perenner jag kan tänkas sälja lite av här och var, om någon är intresserad. 20-40kr hobben kan väl vara rimligt?! Då blir det ju ett bidrag till ny planteringsjord 😊 Det är ju inte utan att det blir lite pyssel och omkostnader trots allt. 

Jag tackar för vad Vilodagen inneburit och att jag fått varit på plats i kyrkan och hämtat kraft. Det är bra grejer det! 

Sov gott min vän ❤️

lördag 30 januari 2016

Äntligen igång!



Vilken lycka! Idag är det första dagen på mycket länge sedan jag förfogade över min tid. Det har ösregnat och varit trist uteväder, men idag ville jag ut! Oavsett! 

Efter en checkrunda i trädgården för att se om något är på gång så noterar jag att gräslöken börjar titta upp, bärbuskarna knoppas och det har tinat en decimeter ner i jorden. Därunder stenhårt! 

I växthuset däremot, där råder ingen tjäle. Däremot oreda... Därför att man inte orkade helt och hållet i höstas utan bara plockade in prylarna under tak. När det blir sådär överväldigande, att jag inte riktigt vet var jag ska börja, så blir jag lätt handlingsförlamad. Det liksom spretar. Åt alla håll. För mycket intryck. 


Då är det ju bra att bara sätta sig ner och landa en stund. Njuta lite av den rostiga skylten som strategiskt placerats i växthuset. Släppa faktum att jag blir lite irriterad över oförmågan att sortera i tanken... 

Men nu var det ju faktiskt det som jag lyckades med efter en stund. Jag fick en del gjort och jag känner mig ytterst nöjd. 

Regnet stod som spö i backen, men jag njöt av att vara torrskodd inne i växthuset. Ena långbädden är nu genomgrävd och några krukade perenner blev nergrävda efter att tyvärr stått ovan jord sedan i höstas. Dessutom har jag testat att så spenat därinne. Spännande! 

Det finns så oändligt mycket som är ogjort, men jag njuter oerhört av det som blivit gjort. Ett bra val!




fredag 1 januari 2016

Ett nytt år!

Nu har det nya årets första timma passerat och jag har skramlat mig upp från soffan och i säng. Maken jobbar dygn och jag är inte så värst piggelin, så något stort partajade har det inte varit detta nyår. Dock var jag borta hos våra hjärtevänner ett par timmar och njöt av god mat och ytterst trevligt sällskap. Jag hade tänkt att dra mig ur alltihop men blev övertygad om att jag kunde komma, skruttig och dan, och vara med en stund i alla fall. Så gott! Så tacksam för det.

Klockan 21 var jag hemma och intog min soffa. Njöt av att läsa trädgårdsbloggar och faktiskt klicka hem lite fröer från Impecta. 😊

Sådd ger skörd. Och jag antar att jag måste så in lite olika sorters fröer i mitt liv om jag ska få till den skörden jag önskar inför det kommande året. Ibland är det inte bara bristen på rött sådd som resulterar i utebliven skörd, utan också skötseln av det nysådda. Det där med att hålla i och vårda det man tagit sig för, och nu pratar jag inte bara grödor utan utmaningar av olika slag.

Så det är väl dags att skapa sig någon slags målbild. Vad önskar jag mig utav mitt nya år?
✔️tid att måla 
✔️Plocka med yllefiltar och fårskinn ut i växthuset och mysfika där i ljusets sken.
✔️bjuda hem våra grannar på en fika
✔️rensa upp ch bort kläder mm
✔️måste ha tid för att hinna skriva tänka och reflektera
✔️bjuda hem våra syrianska vänner
✔️rodda runt i linneskåp och reensa bort sådant som inte används.
✔️plantera blommor i grönsakslanden och mixa det helasnyggt 
✔️dejta med min make är nödvändigt

Nåväl, det var väl ändå en start...  Hur ser era nyårsönskningar ut? 

Kram Cia