Tänka sig. Idag lyser solen från en klarblå himmel! Man blir ju alldeles prillig inombords av detta faktum. Jag har kunnat äta mig mätt och tagit en lugn morgon. Kalibrerat den inre kompassen genom att tacka Gud för ännu en dag.
Idag hoppas jag kunna sänka intaget av de tyngre medicinerna och hålla mig till en rimlig dos. De två senaste dagarna har varit riktigt jobbiga ur smärtsynpunkt, men jag har skött mig väl och stramat upp "hälsobudgeten" efter det så jag inte övertrasserat kontot och bara levt på kredit. Hahah.. jag älskar programmet lyxfällan! Fast för mig drar jag konstanta paralleller till min kropps förutsättningar, intag och uttag och hur jag strävar efter att få till en balanserad situation.
Igår fick jag träffa ett riktigt guldkorn. En före detta elev som är en sådan ljuvlig och härlig ung dam vid detta laget. Madde är 19 år och precis i brytpunkten mellan det som varit och det som komma skall. Hon har alla förutsättningar för att få ett gott liv, inte främst på grund av alla hennes skills (för hon är begåvad människan), utan för att hon är en riktigt bra och genomgo människa.
Hon var här för att intervjua mig inför hennes slutuppsats på gymnasiet, och det var så kul att kunna hjälpa till.
Och sedan slog det mig...
Tack Gode Gud för de åren jag ändå kunnat jobba som lärare. Vilka elever jag mött! Vilka guldkorn som jag samlat på mig. Det blev 8 år och faktum är att jag kommer ihåg alla mina före detta elever. Det är så mysigt när de hör av sig lite med jämna mellanrum, skickar en blänkare hur det går för dem, ger mig lite kred för att de gillade mig som lärare osv.
I dagsläget kan jag inte alls förvärvsarbeta. Mitt jobb nu är att laga och rehabilitera kropp. Och det här är en gigantisk sorg som jag jobbar på att bearbeta som bäst. Det är svårt att finna nya fotfästen, men det går!
Det gäller bara att inte sitta fast i att "förbanna" sin situation och bara blockera tanken med allt man "förlorat" eller "drabbats av". Då finns ingen möjlighet till positiv input och en chans att se saker ur ett annat perspektiv eller från en annan horisont.
Jag har fått anledning att fundera mycket på var i hela Fridens Namn som menas när det står i Bibeln att man ska "tacka Gud under livets alla omständigheter", men jag har fått smak på det! Det känns som jag knäckt koden :) Och det här är klart tillämpbart oavsett om man har en tro eller inte!
När jag lyfter tanken i tacksamhet, ifrån de omständigheter som råder, trots de omständigheter som råder, blir det som att något frigörs - systemet liksom rensas och nya impulser, tankar och sinnesstämningar kan ta vid. Hela situationen förvandlas genom att min inre mentala status förändras, även om de faktiska omständigheterna än så länge är desamma. Det är som ett mirakel!
Jag fortsätter att samla mina lyckopiller och väljer att vara tacksam för vart och ett av dem. Jag är RIK, i den allra bästa utav betydelser!
Hihi.. och nu fick jag ett par till. Det ringde på dörren och utanför stod våra goa vänner Therese & Tomas och levererade kramar, humledricka, blomma och en Country Living tidning <3
Godingar!!
Nåväl, nu står följande på schemat:
- hoppa i lite kläder och släppa greppet om morgonrocken (tänk att få ha kläder och slippa frysa)
- gå på en knopprunda i trädgården (så glad att jag har en trädgård)
- besök hos psykologen (tacksam för en superbra sådan som är just den coachen jag behöver)
- matlagning (jag får äta mig mätt)
- vattna blommor& plantera sticklingar (liv!!!)
- ta ett bad (tänk att jag har ett badkar!!)
Lev ett liv i tacksamhet och samla på lyckopiller. Det kan vända den allra mörkaste situation. Håll ut och ge inte upp. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Stort Tack för att Du tog dig tid och lämna mig en respons.