Hoppas du ska finna ett och annat guldkorn här. För mig handlar denna sida om att göra ett nedslag och sätta på pränt det som är viktigt för stunden - eller evigheten, trots att livet rusar på runtom.
Jag är en genuint tacksam människa som väljer att njuta av det lilla i det stora, så mina lyckopiller kan verkligen variera. Tillvaron är inte alltid enkel, men som en klok person sa till mig: "I alla stora mästerverk är det skuggorna som ger dagrarna dess glans"

Vänligen
/Cia

torsdag 13 juni 2013

Försökskanin!

Eller snarare testpilot kanske man skulle säga. Idag har det i vart fall varit premiär för Rehab/smärtkliniken i Västervik att ha en videokonferens med en patient - mig. Jag fick bege mig till VårdCentralen för att där bli uppkopplad och länkad till min sjukgymnast och min arbetsterapeut däruppe i Västervik.

Innan har vi haft telefonavstämningar mellan mig och dem per högtalartelefon. Det här var ju mycket bättre. Som ett komplement mellan de gånger jag kommer dit upp. Nu kunde vi ju både se och tala med varann. Mer naturligt så.

Jaa... och vad ska man säga. Läxor läxor och åter läxor har jag. Det passar väl en före detta fröken kanske ;) Fast i skolans värld har jag faktiskt inte kört så där vansinnigt mycket med läxor, då det viktigaste är att jag sett att eleverna lärt sig och hängt med och förstått under lektionerna. Men det är ju just det. Kan man inte sin läxa och den sitter i ryggmärgen så får man öva. Så jag fortsätter. På samma läxor, men också med nya vinklingar och angreppsmetoder.

Det är två "saker" jag behöver handskas med. Dels en hjärna som varit med om en djup och allvarlig utmattning, dels en kropp som är lite knasigt disponerad från början, sedan utsatts för trauma och i sviterna efter det fått en massa sekundära kroniska syndrom. Det första till följd av det andra. Det här ska balanseras eller snarare stabiliseras.

Tjahopp. Tja, men var det inget mera så... Jorråsatte..

En rad nya saker har jag att förhålla mig till. Bland annat sova med handledsskenorna varje natt, göra en sak varje dag och märka att det fungerar över tid. Sedan lägga på ett litet moment i taget. Hur ska det gå till undrar mitt aktiva inre??!!

Men jag försöker tänka i bilden av hur man utreder en födoämnesallergi genom tesen att man lägger till en sak i taget för att se och kunna veta vad som gör att bägaren rinner över. Omsatt i min värld, när bägaren rinner över. Men EN sak?

Nåväl, jag angriper väl det hela med min vanliga strategi - ett leende på läpparna även om jag har ont som en liten gnu och ett helhjärtat försök. Första uppgiften: Vila på spikmattan!

Det gör ont så in i baljan så därför distraherar jag mig med att skriva här, samtidigt som jag nu kommer på mig själv, i skrivande stund, att det var ju det här jag inte skulle göra - två saker samtidigt. Hjärnan är ju aktiv och det blir för mycket intryck, speciellt efter det mötet. Gah..

Får väl sluta nu då och ligga här och lyssna på porlandet utanför fönstret ifrån dammen nere på tomten.

Learning by doing! Peace out!

"Just Praise through your struggle, and through your pain. 
Just Praise through the storm, yes through the rain. 
Beyond every dark cloud, beyond all fear and doubt, 
there's a Blessing a Promise awaiting. 
In your praise."


2 kommentarer:

  1. Du inspirerar vännen och jag är helt övertygad om att du kommer att finna din väg fram mot en bättre vardag. För du är full av jävlaranamma och en inre styrka och positiv livssyn som betyder så mycket. Jag hejar på dig.

    Kram på dig

    SvaraRadera

Stort Tack för att Du tog dig tid och lämna mig en respons.