Jag tror jag bjuder på en förskräcklig bild idag. Inte minst som en "note to self" för kommande dagar.
Så här ser det ut när ett skov med inflammation i tarmarna har dragit igång. Svullen som bara den och en graviditetsmage i mellangärdet. Hur ont det gör syns inte på bild. Det är fruktansvärt smärtsamt rent ut sagt.
I skrivande stund så är jag så tacksam för jag har lyckats få bukt med situationen och kuperat det värsta anfallet, vilket innebär att jag sluppit sjukhus med dropp och tarmvila. Jag har varit förskonad från ett fullskaligt skov i nästan två år så jag fattade knappt vad som var på gång när "molnen började hopa sig". Trodde först att det var en ilsken magkatarr, men när smärtan och kramperna intensifierades och svettpärlorna trängde fram så begrep jag äntligen vad som var fatt. Tack och lov hade jag Entocord hemma. Kortison som tar inflammationen så länge som det håller sig till tunntarmen, vilket det hittills har gjort för mig. Och TACK och LOV så började det avklinga något efter ett par dars behandling. Än är jag inte återställd, men så glad för att det gick att vända alltihop, och att jag fattade i tid!!
Morbus Crohn. Men lyckligt lottad att det är en lågintensiv variant som jag till viss del verkar kunna påverka. Att jag varit hyfsat symptomfri nu under två år måste logiskt sett ha att göra med att jag till stor del ätit annorlunda, på ett vis som är bra för mig. Har jag gjort undantag så känner jag det i hela kroppen, men det har inte gått så här långt. Tryal and error.
Om jag skippar alla sädesslag (gluten), socker och stärkelserika livsmedel (som omvandlas till socker i kroppen) så MÅR jag vansinnigt mycket bättre. Har man nu en kropp som inte mår bra i sig själv så söker man fakta efter sådant som kan hjälpa den må bättre. Precis som jag gör med plantor eller grödor av olika slag :) Jag har blivit lite av en detektiv för att hjälpa till så mycket som jag kan utifrån.
Gluten fungerar som en invärtes peeling i den känsliga magslemhinnan. Massa småsår bildas och inflammationer drar igång. Socker ger näring till inflammationerna och får dem att tillta i styrka. Socker triggar dessutom inflammationer över lag, vilket jag har gott om i kroppen. Mycket enkelt förklarat. I kölvattnet av att jag debuterade med crohns så blev jag laktosintolerant. Men ju längre jag varit glutenfri desto bättre har jag klarat lite laktos. Intressant i sig, men föga ovanligt har jag läst mig till.
Är du nu en frisk person med en kropp som funkar finfint så är det ju kanon! GRATTIS!! Men om man nu inte har det så så känns det ganska fantastisk att ändå komma underfund med grejer som gör att man mår bättre. På NATURLIG väg, genom att ändra på kosten och inte bara behöva trycka i sig mer mediciner.
Denna gång har jag alltså bundit ris till egen rygg genom att ha provocerat igång ett skov, så som jag kan se det i efterhand. Nu vill jag genast poängtera att detta är en autoimmun sjukdom som lever sitt eget liv och att många har en oerhört mycket värre sits än jag! Jag har en lugn variant uppenbarligen, som jag faktiskt kan påverka. Det finns så oerhört mycket som påverkar denna sjukdom, så man kan verkligen inte lägga ett karbonpapper mellan den ena och den andra personen. Men nu när jag är hemma och är sjukskriven av andra orsaker så är det ju betydligt lugnare runt mig, vilket naturligtvis också har påverkat, då stress är en utav alla dessa faktorer som förvärrar.
Men tillbaks till sak. Denna gång, i detta fall, kan jag alltså se vad som drivit igång det hela. Jag har varit på resande fot och blivit ompysslad av personer jag gästat, med god mat och fika i alla de former, och jag har helt enkelt ätit rakt av. Laktosfritt, men i övrigt helt vad som bjudits, och tänkt att det är väl nog inte så farligt. Men... Nääee vad obra det blev.! Jag är påmind. Med besked.
Ligga och krampa med svettbrytningar och magsmärtor från avgrunden är fruktansvärt, och tar så mycket energi och kraft så det inte är sant. En promenad är ännu inte att tala om, men krafterna återkommer och jag vet ju hur jag kan påverka det hela :) Det gäller att se det från den positiva sidan. Det är lätt att känna sig besvärlig bara när man tackar nej till fikabröd och annat. Fast problemet ligger nog kanske mer hos mig än hos andra. Tål man inte så tål man inte. Uppenbarligen.
Förhoppningsvis så får jag till ett bullbak idag med bär och vit choklad inuti. Jag har velat prova det i flera dagar nu, men inte orkat. Det är ju så roligt att ha något gott att bjuda på för andra, som mer än gärna äter och mår bra av det hela. För egen del har jag gjort goda muffins på mandelmjöl, kokosmjöl, ägg, grädde vaniljpulver och bär och liite vit choklad. Det funkar finfint! Inget socker förutom bären och chokladen.
Så.. om du någon gång bjuder mig på fika, så tar jag gärna med något, eller så funkar lite bär och laktosfri grädde absolut perfekt! Lite mörk choklad med minst 70% kakaohalt går också bra.
Skulle du nu händelsevis bjuda mig på mat så är det enkelt då jag bara hoppar över pastan, potatisen och riset och fyller upp med grönsaker.
Ta det bara inte som en förolämpning om jag vänligt avböjer annat, eller se mig som besvärlig eller konstig "dietmänniska". Jag mår så mycket bättre av en bit ost än en kaka helt enkelt, även om jag mer än gärna skulle äta en bit utav Leilas walnut chocolate fudge brownie - min absoluta favorit!! :)
